Få industrier vill minska elanvändningen för elsystemets skull

2022-03-31 06:00  

Svenska kraftnät vädjar om att företag ska vara beredda att minska sin elanvändning när elsystemet behöver det. Men elslukande industrier är inte särskilt intresserade, visar Ny Tekniks undersökning.

I varje sekund måste produktionen av el gå jämnt upp med konsumtionen av el. Historiskt sett är det främst vattenkraft som har använts för att reglera balansen mellan produktion och konsumtion.

Men nu räcker vattenkraften inte till längre.

– Det har att göra med dels att vattenkraften behövs för att leverera basproduktion, dels att vi behöver flexibilitet på olika tidsramar och på olika geografiska platser. Vattenkraften kan inte lösa allt, säger Anna Jäderström, enhetschef för balansmarknad på Svenska kraftnät, till Ny Teknik.

Elnät. Foto: TT

Dessutom ökar behovet av den totala volymen som krävs för att hålla elsystemet i balans. Det är en följd av att planerbar elproduktion har lagts ned, både kärnkraftsreaktorer och kraftvärmeverk.

Läs mer: Industrin om elsystemet: ”Får se om det ens behövs ny kärnkraft”

”Flera timmar där det inte finns så många bud kvar”

På senare tid har flera nya aktörer intresserat sig för att delta i balanseringen genom snabba och automatiska frekvensregleringstjänster. Ny Teknik har till exempel rapporterat om batterier i serverhallar, kryptogruvor och mobiltelefonstationer som bidrar med sådana tjänster.

– Det är häftigt men utvecklingen har hittills endast skett på de supersnabba resurserna och det är fortfarande på blygsamma volymer, säger Anna Jäderström.

Anna Jäderström. Foto: Tomas Arlemo

Nu behöver Svenska kraftnät fler företag som deltar på den manuella reglerkraftsmarknaden, med större energiresurser som inte behöver aktiveras så snabbt. Det kan till exempel röra sig om pappersbruk, serverhallar eller smältverk som kan minska sin elförbrukning för elsystemets skull – och får betalt för det.

– Våra behov av reglerresurser ökar här och nu. Vi har redan flera timmar där det inte finns så många bud kvar, säger Anna Jäderström.

”Ser inte detta som en långsiktig lösning”

Nyligen publicerade Svenska kraftnät därför en text på sin webbplats och uppmanade företag att vara med på reglerkraftsmarknaden med formuleringen ”varje MW räknas”.

Men när Ny Teknik kontaktar 20 stora företag som är verksamma i Sverige är intresset för att delta på reglerkraftsmarknaden ljummet. Av de tio företag som har svarat på våra frågor är det bara två, SCA och Saab Group, som uppger att de undersöker möjligheten att vara med på reglerkraftsmarknaden.

– Vi tittar på möjligheten men ser inte detta som en långsiktig lösning på elenergiförsörjningen för Sverige. Mer en lösning på det problem som nu uppstått, säger Johan Öberg, presskommunikatör på Saab Group.

Brytning i Kylylahti. Foto: Boliden Kylylahti

Boliden, med cirka 2 TWh årlig elanvändning, svarar att de är positivt inställda till att delta på reglerkraftsmarknaden ”förutsatt att det finns behov och en transparent marknadsdesign.” Även ABB ser positivt på möjligheten men har för låga effektuttag för att kvala in i dag.

”Tidpunkten är avhängigt av när vi har vätgaslager”

Två företag, SSAB och LKAB, tror att de kan delta på reglerkraftsmarknaden i framtiden. SSAB använder i dag cirka 1,6 TWh el varje år och planerar att elektrifiera sin ståltillverkning. Bolaget bedömer att det skulle gå att stänga en ljusbågsugn en kort tid för elsystemets skull utan stora kapitalförluster, men har inte tagit ställning än till att delta i reglerkraftsmarknaden.

– Det är en bit bort innan vi har elektrifierat vår verksamhet, Oxelösund 2026 och Luleå och Raahe runt 2030, säger Hanna Hoikkala, presstalesperson på SSAB.

Elektriska ljusbågsugnar kommer att behövas för att smälta järnsvampen. Så här ser metallforskningsinstitutet Swerims ljusbågsugn ut i Luleå. Foto: Tomas Bergman

LKAB har inga möjligheter att delta i reglerkraftsmarknaden i dag men kommer att kunna vara med när deras framtida system med vätgaslager är på plats. Men något beslut om en satsning på ett sådant storskaligt vätgaslager har ännu inte tagits.

– Tidpunkten för när vi skulle kunna delta på reglerkraftsmarknaden är avhängigt av när vi har vätgaslager på plats. Vi kan inte i dag precisera närmare när det blir, säger Anders Lindberg, presschef på LKAB.

Interiör från LKAB:s gruva i Malmberget. Foto: Carl-Johan Utsi / TT

”Vi måste ha en jämn strömtillförsel”

Aluminiumsmältverket Kubikenborg Aluminium i Sundsvall använder ungefär 1,9 TWh el varje år. Företaget, som oftast kallas Kubal, håller på att undersöka möjligheten att delta i elsystemet med frekvensreglering, men anser inte att det går att vara med i reglerkraftsmarknaden. Anläggningen kan inte dra ner sin elanvändning under dagtid.

– Den flytande metallen måste alltid ha en viss värme. Stelnar den har vi en produktionskatastrof. Vi måste ha en jämn strömtillförsel hela tiden, säger Mats Andersson, produktionschef på Kubal.

Elektrolysugnar hos aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall. Foto: Linus Wallin/Sundsvalls tidning

”Jag tror säkert att vi kan göra mer”

Rottneros, Northvolt och Cementa svarar alla att de inte kan delta på reglerkraftsmarknaden och hänvisar till att deras produktion pågår dygnet runt.

– En snabb nedreglering ska helst inte leda till följdeffekter, vilket det kan göra i dag, säger Lennart Eberleh, vd för Rottneros.

Anna Jäderström på Svenska kraftnät tycker att det har varit svårt att få stora elförbrukare i industrin att intressera sig för reglerkraftmarknaden.

– Men jag tror säkert att vi kan göra mer, genom att vara mer transparenta, service minded och tydliga med hur det ser ut med ersättning, säger hon.

Reglerkraftsmarknaden mFRR

Heter egentligen Manual Frequency Restoration Reserve, förkortas mFRR.

Kan handla antingen om elproduktion som ökas eller minskas, eller om elanvändning som kan minskas.

Kravet på att lämna ett mFRR-bud är att resursen måste omfatta minst 5 MW i elområde 4 (södra Sverige) och 10 MW i elområde 3 (mellersta Sverige).

Resursen måste också kunna aktiveras inom 15 minuter och kunna vara uthållig i en timme.

Så går balansering till

1. Sveriges cirka 40 balansansvariga företag köper el i förväg så att elproduktionen ska matcha förväntad elkonsumtion i drifttimmen.

2. 45 minuter före själva drifttimmen tar Svenska kraftnät över ansvaret för balansen i elsystemet. Automatiska stödtjänster känner av frekvensen i stamnätet och justerar tillförd och uttagen effekt. Om balans inte råder i drifttimmen aktiverar Svenska kraftnät den manuella reglerkraftmarknaden, mFRR.

3. Om buden på reglerkraftmarknaden inte räcker till har Svenska kraftnät vintertid tillgång till effektreserven, som utgörs av 562 MW i det oljeeldade Karlshamnsverket.

4. Om det fortfarande råder obalans kan Svenska kraftnät köpa el från reserver hos stamnätsoperatörer i något grannland, utanför den vanliga import- och exportmarknaden.

5. Om en störning uppstår, eller om resurser fortfarande saknas för att nå balans, har Svenska kraftnät tillgång till drygt 1 600 MW i störningsreserven, som består av flera gasturbiner som kan startas med 15 minuters varsel.

6. I sista hand kan elanvändare tillfälligt kopplas bort från elnätet. De drabbas då av avsiktliga strömavbrott.

Linda Nohrstedt

Mer om: Elnät Elsystem

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt