Expert om drönare vid kärnkraftverken: Får ingen uppenbart ny information

2022-01-17 16:47  
Säpo bekräftar nu även flygningen över Ringhals och betraktar den som likställd med flygningarna över Oskarshamn och Forsmark (bilden). Foto: TT

Vad var egentligen syftet med drönarflygningarna över de svenska kärnkraftverken? ”Oavsett vad man gjort har man åstadkommit mycket”, säger drönarexperten Martin Hagström på FOI. 

Uppgifterna om helgens drönarflygningar över svenska kärnkraftverk hanteras sedan måndag eftermiddag av Säkerhetspolisen. Säpo bekräftar nu även flygningen över Ringhals och betraktar den som likställd med flygningarna över Oskarshamn och Forsmark. Det finns även uppgifter om att drönare har synts över Stockholms slott och regeringskvarteren. Samtliga anläggningar är skyddsobjekt som det är förbjudet att flyga drönare över. 

Martin Hagström, forskningsledare inom autonoma system vid avdelningen för Försvars- och säkerhetssystem vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI har tagit del av uppgifterna men tycker att det är svårt att i detta läge dra några slutsatser av dem. 

”Ingen uppenbart ny information”

Intervjun gjordes just innan nyheten om att Säpo tagit över utredningen. Efter intervjun betonade han i ett sms att uppgiften om att Säpo har tagit över är allvarlig, men att syftet med flygningarna fortfarande är svårt att gissa sig till. 

– Den främsta slutsatsen är att man inte kan dra så många slutsatser. Däremot finns det ingen gräns för hur många intressanta spekulationer man kan göra, säger han till Ny Teknik.

Läs mer: Drönare vid kärnkraftverk utreds som nationell särskild händelse

Han poängterar att flygningarna över kärnkraftverken förstås måste utredas noggrant, men ställer sig också frågan vilket hot de utgör. 

– Man får ingen uppenbart ny information eftersom det redan finns flygbilder och satellitfoton. Och man ska ha en väldigt stor farkost för att få med sig något som är farligt på riktigt. Man kan ställa till besvär även med små medel men för att det ska utgöra ett allvarligt hot måste man ha med sig mycket verkansmedel, säger han.

Hur man skapar oro

Att det primära syftet skulle vara att kartlägga kärnkraftverken är bara ett av flera möjliga scenarion, påpekar han. Det kan också handla om att testa hypoteser kring hur säkerhetssystem fungerar eller hur man skapar oro. 

– Man har sysselsatt väldigt många journalister och poliser, samt att Försvarsmakten utreder frågan. Oavsett vad man har gjort har man åstadkommit mycket, säger Martin Hagström. 

Det låter som att du är av uppfattningen att kartläggning av kärnkraftverken är det minst troliga syftet? 

– Jag är vare sig expert på kärnkraftverk eller var där finns för skyddsvärd information. Men varför flyga in där när det är mörkt, man ser ju inget, säger han. 

Martin Hagström menar att man i nuläget heller inte kan utesluta att det handlar om civila eller privata drönare. Eftersom det finns många som flyger med drönare finns det också någon som förr eller senare begår misstag. 

Hur stor är ”modell större”?

Uppgifterna om farkosternas storlek har hittills varit svårbedömda. Skyddsvakten som såg en farkost i hård blåst över Forsmarks kärnkraftverk i fredags kväll menade att den var av större modell. Vad det betyder i faktiska mått är inte så enkelt att veta. 

– Man måste de facto ha bilder och detaljerad information för att kunna avgöra det. Men vid Forsmark var det tydligen dåligt väder och då är det ingen superbillig sak det handlar om, eller att någon råkar flyga där av misstag, säger han. 

Kan man se skillnad på en civil eller militär drönare? 

– Nej, det är mer en fråga om hur de produceras. De militära har ofta mer robusta system, är dyrare och byggda med bättre komponenter. Det kan man inte avgöra på avstånd. Man kan dessutom bygga ihop drönare själv. Det finns en stor marknad för byggsatser på nätet som inte kräver mer än att man är tekniskt händig, säger han. 

Forsmarks kärnkraftverk svarar inte på frågor kring vilka möjligheter de har att upptäcka till exempel drönare som gör intrång, rapporterar Svd

Borde Sverige skaffa sig bättre möjligheter att upptäcka den här typen av hot? 

– Det är en svår fråga. Man ska balansera försvarssystemen för olika typer av hot. Alla kostar så klart pengar. Det är en kontinuerlig process och en fråga om pengar till vård, skola, omsorg eller försvar. Det är inga problem att lägga jättemycket pengar på tekniska system. Men vad är egentligen det viktigaste hotet, frågar sig Martin Hagström och fortsätter: 

– Kärnkraftverk består av rätt mycket betong. Det som är farligt finns långt inne, även om det också finns till exempel elsystem runtom. Man måste göra en sårbarhetsanalys och fundera över vad som är rimligt att skydda och till vilken kostnad, säger han. 

Tror du att vi någonsin kommer att få reda på vem som flög och vad syftet var? 

– Om det skulle visa sig vara främmande makt som gjort en styrkedemonstration kommer vi inte få reda på det så länge den inte medger det eller om någon av en slump skulle råka få reda på det. Så det är högst oklart, säger han. 

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt