Elnäten kring storstäderna räcker inte till

2019-03-13 06:00  

Svenska kraftnät tvingas säga nej när industrier och företag vill öka sin elanvändning. Värst är det i Stockholm, Uppsala, Västerås och Malmö.

Stamnätet är Sveriges motorvägar för el och ägs av statliga Svenska kraftnät. När industrier och företag vill använda mer el måste regionnätsägaren ansöka hos Svenska kraftnät för att öka effektuttaget från stamnätet.

För tre år sedan, 2016, upptäckte Svenska kraftnät att stamnätets överföringskapacitet inte räckte till kring storstäderna. I Stockholm hade man varit medveten om situationen och sjösatt åtgärder, men inte i de övriga städerna. Där började regionnätsägare ansöka om allt högre effektuttag.

– Det var effektökningar som var större än vissa stora städer. Det var inte bara de normala abonnemangsökningarna. Så stora ökningar hade vi inte sett tidigare, berättar Tobias Edfast, som jobbar med nätutveckling på Svenska kraftnät.

Läs mer: Eon satsar på digital felsökning av elnätet

I Västerås, till exempel, ville regionnätsägaren dubbla sitt uttag av effekt, från 300 MW till 600 MW. Där var orsaken att företag ville etablera nya datahallar, som kräver god tillgång till både energi och effekt.

Den växande befolkningen i storstäderna var en annan orsak till det ökade effektbehovet. När invånarna blir fler krävs mer el.

”Nått taket i dag”

Under de senaste åren har intresset för att ansluta till stamnätet vuxit. Batterifabriken Northvolts etablering i Västerås ledde till att regionnätsägaren där ansökte om ökat effektuttag. Tillverkningsindustrins strävan efter att ställa om till fossilfri produktion, till exempel stålproducenten SSAB:s ambitioner i Oxelösund, ledde till ytterligare ansökningar.

2016 och 2017 inkom ansökningar om uttag av totalt 5 000 MW från stamnätet. Men 2018 formligen exploderade intresset. Då ansöktes om totalt 16 000 MW, alltså mer än tre gånger så mycket som året innan.

Läs mer: Här övervakas Sveriges energisystem – varje sekund

Men en del av ansökningarna kan gälla behov som senare inte blir verklighet, påpekar Yvonne Ruwaida på regionnätsägaren Vattenfall Eldistribution, eftersom vissa företag undersöker möjligheten att etablera sig på flera platser samtidigt.

– Datahallar och batterifabriker är en ny typ av kund som ofta söker på flertalet ställen samtidigt, och hur mycket effekt de vill ha kan även förändras över tid. Vissa visar intresse för mer effekt än de sedan vill ha, kanske för att få en bild av tillväxtpotentialen, säger Yvonne Ruwaida.

I dag bedömer Svenska kraftnät att kapacitetsbrist råder i Stockholm, Uppsala, Västerås och Malmö.

– Runt de storstäderna har vi nått taket i dag, säger Tobias Edfast.

”Vi kan inte investera i nya ledningar i förtid”

Det betyder att stamnätsägaren inte kan bevilja alla de ansökningar om ökat effektuttag som regionnätsägarna skulle önska. I stället tar Svenska kraftnät ihop med de sökande fram åtgärdsplaner som ska göra effektuttaget möjligt längre fram.

Stora investeringar i nya ledningar i stamnätet är också på gång. Omfattande arbeten pågår redan i Stockholmsområdet. Ett annat jättepaket som kallas Nordsyd ska förstärka ledningarna mellan Norrland och Mellansverige. Arbetet väntas ta 20 år och kosta bortåt 50 miljarder kronor.

Läs mer: Svenska kraftnät växer när elsystemet ställs om

Nordsydpaketet ska bygga bort en flaskhals i stamnätet i höjd med Gävle och förstärka elnätet söderöver mot Uppsala och Västerås så att kapacitetsproblemet åtgärdas. Men inte förrän år 2028 eller 2029.

På kortare sikt hoppas Svenska kraftnät kunna öka kapaciteten med hjälp av två grepp som är nya för stamnätet. Det handlar om dynamisk ledningsmätning, som testas i Stockholmsområdet, och högtemperaturlinor, som ska installeras norr om Uppsala (se artikel här).

Kommer ni att kunna lösa problemet med kapacitetsbrist?

– Ja, där vi ser utmaningarna i dag. De områden vi känner till har vi planer för, men sedan kan det tillkomma nya områden. Och vi kan inte bygga på spekulation. Vi kan inte investera i nya ledningar i förtid för att det eventuellt ska bli en industri där. Det blir först när vi ser behovet, säger Tobias Edfast.

Ansökningar om anslutning till stamnätet

Årligt ansökt effekt

2016: 5 000 MW

2017: 5 000 MW

2018: 16 000 MW

 

Nordsydpaketet

Syftet är att öka den nordsydliga överföringsförmågan från 7 300 MW till drygt 10 000 MW.

Det kan jämföras med Sveriges högsta effekttopp under en timme förra vintern, 26 700 MW, eller den totala installerade effekten hos de svenska kraftverken, 39 800 MW.

Avsikten med Nordsydpaketet är att sex av de elva stamnätsledningar som korsar gränsen mellan elprisområde 2 och 3 ska bytas ut. Gränsen går ungefär mellan Gävle och Lofsdalen och är en känd flaskhals i stamnätet.

Först ut blir de tre 220 kV-ledningarna, som byggdes på 1940-talet. De ska ersättas av 400 kV-ledningar.

Svenska kraftnät har hittills fattat strategibeslut om paketet och inlett utredningsarbete för att avgöra bland annat var nya ledningar och transformatorstationer kan placeras.

Överföringsteknik med högspänd likström kommer inte att införas i stråket, främst för att Svenska kraftnät vill att det ska vara enkelt att ansluta ny elproduktion och nya elanvändare utan att behöva installera omriktarstationer.

År 2040 väntas hela paketet vara genomfört.

 

Här blev det nej till ökat effektuttag 2015-2017

Under de senaste åren har Svenska kraftnät inte kunnat bevilja regionnätsägarnas önskemål om ökat effektuttag. I vissa fall har regionnätsägarna fått avslag, i andra fall har ökningen senarelagts.

 

Västerås: En ansökan med flera uttagspunkter. Efter omläggningar i regionnätet och en ny högtemperaturlina ska behovet kunna tillgodoses om ett par år.

Stockholm: Två ansökningar med flera uttagspunkter. I vissa områden kan uttaget ökas.

Malmö: En ansökan. Till viss del har uttaget kunnat ökas.

Uppsala: En ansökan med flera uttagspunkter. En ny högtemperaturlina ska uppfylla en del av behovet om ett par år.

 

Elnätets uppdelning

Elnätet är uppdelat i stamnät, regionnät och lokalnät.

Stamnätet håller 220 kilovolts eller 440 kilovolts spänning och ägs av staten.

Regionnäten håller mellan 40 och 130 kilovolts spänning och förbinder stamnätet med lokalnäten.

Lokalnäten håller lägre än 40 kilovolts spänning och överför el från regionnät till hushåll.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt