Efter ryska invasionen – vad händer med rymdstationen ISS?

2022-03-01 06:00  

Invasion av Ukraina kan ge en dominoeffekt i rymden. Efter omvärldens saktioner har den ryska ministern Dimitrij Rogosin uttalat hot mot den internationella rymdstationen ISS.

Artikeln har uppdaterats

40 mil från jorden ligger ISS i en omloppsbana runt planeten. Den internationella rymdstationen, stor som en fotbollsplan, drivs som ett gemensamt projekt av 15 medlemsländer, däribland Sverige. Men två länder har en mer framträdande betydelse för ISS: USA och Ryssland.

Ryssland och rymdmyndigheten Roscosmos bidrar bland annat med bränsle, förnödenheter och ett framdrivningssystem som Nasa i sin tur använder för att hålla rymdstationen i position i omloppsbanan.

USA och rymdmyndigheten Nasa tillför å sin sida bland annat fyra gyroskop och solceller som används för att alstra elektricitet till ISS. Kortfattat: Utan ett fortsatt samarbete mellan USA och Ryssland skulle ISS-projektet upphöra att fungera.

”Planlöst fall från omloppsbanan”

Efter Rysslands invasion av Ukraina i förra veckan har frågor väckts om hur kriget påverkar Rysslands deltagande i projektet. I ett tal på torsdagen sa president Joe Biden att USA:s sanktioner kommer att utgöra ett hårt slag mot Rysslands flygindustrin, ”inklusive landets rymdprogram”.

Gensvaret från Ryssland kom snabbt och skoningslöst: ”Om ni blockerar samarbetet med oss, vem ska då rädda ISS från ett förarlöst fall från omloppsbanan till en kollision på USA:s eller Europas territorium”, skrev den ryske ”rustningsministern” Dimitrij Rogosin på Twitter.

Anna Rathsman, generaldirektör på den svenska myndigheten Rymdstyrelsen, tror inte att ISS:s existens är hotad, trots det allvarliga politiska läge som råder. 

– Hitintills har ISS fått stå utanför politiska spänningar och min personliga gissning är att så sker även denna gång. För övrigt så ser jag att alla aktörer är mycket tydliga i sin hållning gentemot Ryssland. Exempelvis så har ESA skickat ut ett tydligt meddelande, säger Anna Rathsman i ett mejlsvar till Ny Teknik.

Anna Rathsman, generaldirektör för Rymdstyrelsen. Foto: Johan Olsson

Hotade USA redan 2014

Dimitrij Rogosin, med ansvar för rymd- och försvarsindustrin i Ryssland, är känd för kontroversiella uttalanden. Vid annekteringen av Krim 2014 gjorde Rogosin till exempel ett utspel där han hotade att neka USA tillträde till ISS efter 2020 – uttalanden som han sedan mildrade.

Nauka, en av Rysslands senaste moduler, inför dockningen med ISS den 29 juli i år. Foto: Roskosmos/AP/TT

I dagsläget finns det dock mycket lite som pekar på att Nasas och Roscosmos samarbete de facto är i fara. ”De nya sanktionerna kommer att fortsätta att tillåta ett civilt samarbete mellan USA och Ryssland. Inga förändringar av myndighetens (Nasas, reds anm.) stöd för pågående verksamheter i omloppsbana eller på jorden är planerade”, säger Josh Finch, talesperson för Nasa, till The Verge.

Sajten har också fått en kommentar från Roscosmos, som på torsdagsmorgonen i förra veckan sa att de två rymdmyndigheterna fortsätter att samarbete, trots invasionen av Ukraina.

Två ryska kosmonauter ombord på ISS

Just nu finns det sju personer ombord på ISS, däribland fyra Nasaastronauter och två ryska kosmonauter.

Den ryska invasionen av Ukraina kan ge vågor på vattnet även i andra delar av rymdindustrin. Såväl Ryssland som Ukraina har en lång historia av att tillverka raketmotorer som både europeiska och amerikanska företag och myndigheter använder.

En rysktillverkad Sojuzraket. Foto: AP Photo/Dmitri Lovetsky/TT

Innan Spacex, som bland annat tillverkar Falcon 9-raketen, inträde på marknaden skickades majoriteten av USA:s försvarssatelliter upp i rymden med hjälp av ryss-tillverkade RD-180-raketmotorer.

Drar sig ut europeisk raketbas

I lördags meddelade Roscosmos att man stoppar sin medverkan vid den europeiska raketbasen i Franska Guyana.

Där, vid den basen, hade exempelvis det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo en uppskjutning med en rysk Sojuz-raket planerad till i början av april, skriver Arstechnica.

Även brittiska Oneweb, som utmanar Spacex satelittinternet Starlink, förlitar sig på Sojuz-raketer. Nästa uppskjutning är inbokad i Kazakstan den 4 mars.

Sedan drygt ett decennium har ryska Sojuz-raketer spelat en viktig roll för den europeiska rymdorganisationen ESA, exempelvis när det gäller ovan nämnda Galileo-projekt.

– Sojuz har varit ett pålitlig och bra ”arbetshäst” som levererat många satelliter i bana, säger Anna Rathsman, generaldirektör för Rymdstyrelsen.

Vad kan det få för konsekvenser för europeiska rymdbolag på kort och lång sikt?

– Den ryska personalen är på väg hem från Franska Guyana. ESA utreder just nu olika alternativ för de satelliter som var planerade att skjutas upp med Sojuz. Jag är övertygad om att de kommer att komma upp även om de blir lite försenade.

På grund av det turbulenta politiska läget, skulle det vara bra för ESA och europeiska satellitbolag, som Oneweb, att förlita sig på andra tillverkare av raketmotorer än Ryssland?

– Ryssland och Ukraina har under en lång tid varit en pålitlig leverantör av raketmotorer. Under rådande omständigheter och ifall man är efterklok så skulle man självklart haft redundans. Det finns andra tillverkare av motorer utspridda i världen som troligtvis kan ta över som leverantörer. Hur lång tid omställningen kan ta är svårt att säga, flera faktorer som till exempel bana och eventuell koordinering av flera satelliter till en uppsändning påverkar, säger Anna Rathsman.

Finns det andra rymdsamarbeten mellan Europa och Ryssland som riskerar att påverkas av detta?

– Det finns ett antal forskningsprojekt som påverkas och Exomars är ett bra exempel på det.

Kalle Wiklund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt