De testar ny roll för datahallar – torka biomassa

2020-09-17 06:00  

Datacenter är stora energislukare eftersom servrarna måste kylas ned. I Boden testas nu om spillvärmen kan göra nytta genom att torka träflis från skogsavverkning.

Datacentret i Boden är relativt litet, 500 kW, och byggdes i ett pilotprojekt för att utvärdera hur driften kunde optimeras för att minska energianvändningen och därmed klimatavtrycket.

För att inte servrarna i ett datacenter ska överhettas måste de kylas. Normalt sett leds överskottsvärmen här ut genom ventiler i byggnadens tak.

Men nu har datacentret i Boden anslutits till en container med specialbyggd tork. Via ett transportband förs fliset in i torken och cirkulerar runt på olika hyllor. Varmluften från datacentret leds in i torken via ett ventilationsrör.

Läs mer: Hur mycket el förbrukar världens datacenter egentligen?

Syftet är att undersöka om det går att få ned fukthalten i fliset tillräckligt mycket så att det blir optimalt för eldning i kraftvärmeverk eller för att tillverka pellets som sedan kan brännas i pelletspannor.

Fukthalten gick ned från 50 till 44 procent

Om det fungerar kan datacenter bli en del i den cirkulära ekonomin.

– Jag gillar grundtanken. Folket i staden behöver urbana datacenter för att surfa på nätet och använda appar. Spillet från datacentret används för att torka biomassa som sedan går till värmeverket för att värma upp husen där folket bor. Lite cirkulärt kan det bli, säger Mattias Vesterlund, forskare på Rise och projektledare för försöken.

Totalt ska 150 kubikmeter råflis torkas i Bodenförsöket under två septemberveckor. De skarpa testerna drogs igång i tisdags.

Inuti torken cirkulerar fliset runt på olika hyllor. Foto: Rise

För att fliset ska vara så bra som möjligt för att elda i kraftvärmeverk med rökgaspannor, som förvärmer fjärrvärmevattnet innan det leds ut till bostäder, behöver det ha en fukthalt på mellan 30 och 40 procent. För användning i pelletstillverkning behöver det bli ännu torrare, 10-15 procent.

Under den första dagens körning sänktes fukthalten i fliset från 50 till 44 procent. Det är ett resultat som Mattias Vesterlund inte är jättenöjd med. Men han hoppas kunna få ned halten mer framöver.

”Riktigt nöjd” med 30 procents fukthalt

De parametrar som forskarna kan skruva på i projektet är flisets flödeshastighet genom torken, temperaturen på luften som drivs ut ur datacentret och lufthastigheten genom torken. Det är framför allt lufthastigheten som Mattias Vesterlund tror kan påverka positivt.

– Vi har gjort teoretiska beräkningar tidigare och såg att temperaturen är inte så viktig utan det är lufthastigheten som är det viktiga. Men nu ska vi se om det verkligen är så, säger han.

Om tvåveckorsförsöket i Boden visar att det går att torka fliset tillräckligt mycket ska forskarna räkna på hur mycket man vinner i energi och ekonomi på att ta vara på datacentrets överskottsvärme. Torken och fläktarna behöver el för sin drift vilket måste räknas bort.

Torkanläggningen har levererats av finska SF Tec och tekniken har avknoppats från Uleåborgs universitet. De finska forskarna har planer på att använda maskininlärning på att förbättra torkningsprocessen och skala upp metoden.

– Men allt är under förutsättning att vi når rätt fukthalter. Kommer vi ner mot 30 procent skulle jag vara riktigt nöjd, säger Mattias Vesterlund.

Flera aktörer deltar

Pilotförsöken med att torka flis görs inom ramen för det större EU-finansierade projektet Arctiq DC om datacenter i sub-arktiska klimat.

 

I torkningsförsöken deltar aktörer från flera länder:

Från Sverige: Forskningsinstitutet Rise, Boden Business Park, Luleå tekniska universitet och Bodens Energi.

Från Finland: SF Tec (ägare av torkanläggningen) och Uleåborgs universitet.

Från Ungern: H1 Systems (ägare av datacentret).

Från England: Eco Cooling (tillverkare av kylutrustningen för datacentret).

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt