De bygger största anläggningen i världen för flytande solceller

2021-07-28 06:00  

I Indonesien ska de flytande solcellerna täcka 1 600 hektar, med kapacitet på 2 GW. Svensk Solenergi vill se flytande solceller även i Sverige.

Världen skriker efter grön el men på landbacken kan stora solcellsanläggningar komma i konflikt med andra intressen – inte minst i tätbefolkade länder. En lösningen är flytande solceller.

En rad nationer har redan satsat på tekniken och nu ska Indonesien bygga den största anläggningen hittills. Det rapporterar Electrek

Platsen blir ön Batam, och där ska solcellerna placeras på Duriangkang-reservoaren som förser öborna med färskvatten. Singapore-baserade Sunseap som bygger anläggningen räknar med att lägga ut mer än två miljarder dollar på konstruktionen.

Kombineras med energilager på 4 000 MWh

Solcellerna kommer att täcka en yta på 1 600 hektar, eller 16 kvadratkilometer om man så vill. Anläggningen ska ha en installerad effekt om 2,2 GW. Den ska kombineras med ett energilager på 4 000 MWh vilket, om projektet blir verklighet fullt ut, blir större än någon annan batteripark. I ett projekt i Saudiarabien planeras en batteripark på 1 000 MWh.

Den gröna elen ska årligen minska koldioxidutsläppen med 1,8 miljoner ton, vilket motsvarar de årliga utsläppen från cirka 4 000 bilar. 

Sunseap och lokala myndigheter har undertecknat ett avtal – bygget på Batam ska inledas 2022 och vara färdigt 2024.

Anna Werner, vd för Svensk Solenergi, anser att flytande solceller nu behöver det stöd som kiselsolceller fick för 15 år sedan. Foto: Svensk Solenergi

Det kan vara svårt att förstå hur mycket solceller som faktiskt ryms på ytan till ett större vatten, men Svensk Solenergi ger ett belysande exempel.

– Rent hypotetiskt så skulle man kunna bygga en anläggning med flytande solceller mitt på Vättern som skulle täcka vårt totala elbehov i Sverige i dag – och du skulle fortfarande inte se den från stränderna. Men tyvärr skulle ju inte all el komma när vi behöver den, och batterierna är inte tillräckligt effektiva ännu, säger Anna Werner, vd för Svensk Solenergi till Ny Teknik.

”Finns en marknad för flytande solceller i världen”

Hon konstaterar att intresset för flytande solceller är stort i Sverige, men så vitt vd:n vet finns det inga lokala planer på en anläggning – trots att vi har kraftverksdammar och ett enormt utbud av sjöar. Anna Werner anser att tekniken behöver få lite hjälp på vägen.

– Det finns en marknad för flytande solceller i världen som ökar. Det är en teknikutveckling. Det är lite som byggnadsintegrerade solceller, som också ligger på det stadium där de traditionella kiselsolcellerna var för 15 år sedan – där befinner sig många av tunnfilmssolcellerna i dag och även de flytande. Det är up and coming-teknik vilket innebär att de behöver det stöd som kiselsolceller fick för 15 år sedan, för att komma över den lilla puckeln i början som ny teknologi behöver, bland annat för att folk ska vilja investera i den, säger hon.

Läs mer: Solceller över kanaler skulle spara många miljarder liter vatten

Flytande solcellsparker i Schweiz och i Portugal

Dammar till vattenkraftverk utgör starka kandidater för att placera ut flytande solpaneler. Foto: Romande Energie

I andra delar av Europa satsar man redan på tekniken. I Valais, på 1 800 meters höjd i de schweiziska alperna, ligger den 0,61 kvadratkilometer stora Lac des Toules-reservoaren. På den ligger 36 flottar med totalt 2 000 kvadratmeter solpanel. Enligt företaget Romande Energie, som står bakom konstruktionen, levererar pilotprojektet 800 MWh per år.

Läs mer: Flytande solpaneler på hög höjd levererar mer

Foto: Dennnis Schroeder/NREL

I Portugal ska Utility EDP lägga flytande solpaneler på reservoaren till Alqueva-dammen. Energibolaget räknar med att de 11 000 panelerna ska ha en effekt om 4 MW, med en bästa årsproduktion på 7 GWh. Här ska energin användas för att pumpa upp vatten i reservoaren.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt