Analys för 2050: ”Jag ser inte att elbristen blir ett stort problem”

2021-03-19 16:09  

Trots ett stort framtida elbehov pekar Energimyndighetens långtidsscenarier på att Sverige förblir en nettoexportör av el fram till 2050. Det framgår av en ny rapport.

Energimyndigheten har analyserat sex olika scenarier för det svenska energisystemets utveckling fram till 2050. I samtliga sex fall ser det ut som om Sverige kan fortsätta att vara en nettoexportör av el, mätt på årsbasis.

Men det är ett stort spann mellan de olika scenarierna.

– Högst nettoexport har vi i Elektrifieringsscenariot, med 47 TWh, medan i scenariot Lägre energipriser har vi 8 TWh i export, för då blir fossil kraft mer konkurrenskraftig, säger Martina Högberg, enhetschef på Energimyndigheten.

Det talas mycket om elbrist, men i era prognoser går alltså produktion och konsumtion ihop?

– Ja över årsbasis har vi en nettoexport. Elbristen som vi ser i dag är snarast kopplad till infrastrukturen, det får man jobba på. Plus att vi behöver få in en del andra komponenter i energisystemet, som energilagring och flexibilitet, men framför allt behöver vi modernisera våra elnät. Jag ser inte att elbristen blir ett stort problem som så, säger generaldirektör Robert Andrén.

”Antagit en livstid om 80 år för reaktorerna"

I Elektrifieringsscenariot antas samhället elektrifieras i hög grad och i snabb takt, samtidigt som ändrade styrmedel stimulerar användning av biodrivmedel (i faktarutan finns de sex scenarierna beskrivna).

I samtliga scenarier har Energimyndigheten räknat med att kärnkraft finns kvar i elsystemet.

– Det vi har gjort är att livstidsförlänga vissa av de befintliga kärnkraftsreaktorerna, eftersom det finns en sådan debatt. Så vi har antagit en livstid om 80 år för de tre nyaste reaktorerna, säger Martina Högberg.

Martina Högberg. Foto: Niklas Dahlskog

På senare tid har flera energikrävande gröna industrisatsningar presenterats som gör att det framtida elbehovet bedöms öka. Men alla projekt har dock inte hunnit komma med i Energimyndighetens rapport. Den nya stålsatsningen H2 Green Steel är till exempel inte inkluderad.

Även digitaliseringen i samhället ökar elanvändningen i datacenter, samtidigt som elanvändningen förväntas öka i transportsektorn.

Högre elpris gör det lönsamt med ny kärnkraft

I samtliga sex scenarier visar analysen att elanvändningen kommer att öka till 2050. Störst blir den i Elektrifierings-scenariot med 234 TWh år 2050. Det ligger i nivå med den bedömning som teknikkonsultbolaget WSP nyligen gjorde, där elbehovet spåddes ligga mellan 215 och 275 TWh per år från och med 2045.

Energimyndigheten konstaterar att Sverige har mycket goda förutsättningar för att öka elproduktionen för att möta den höjda efterfrågan. Men teknikutvecklingen kommer att påverka hur lönsamma olika elproduktionstekniker blir framöver.

Läs mer: Hur ligger det till med elbristen, egentligen?

Elektrifierings-scenariot antas leda till ett högre elpris, vilket gör att det blir lönsamt att bygga ny kärnkraft från 2045. Fyra reaktorer förväntas byggas och den nya kärnkraften bedöms stå för 32 TWh år 2050.

Forsmarks kärnkraftverk i Uppland. Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Men Energimyndigheten har också analyserats två andra möjliga utvecklingsvägar i Elektrifieringsscenariot, ett där ingen ny kärnkraft byggs och ett där vindkraften antas ha lägre produktionskostnader.

I det senare fallet blir det lönsamt att bygga havsbaserad vindkraft. Totalt når vindkraftsproduktionen upp till 156 TWh år 2050 i det fallet, att jämföra med 126 TWh i Elektrifierings-scenariot och 94 TWh i Referens EU.

”Utmaningarna blir större utan kärnkraft”

Energimyndigheten konstaterar att det ”står helt klart” att vindkraftens betydelse för elsystemet kommer att öka kraftigt. Men myndigheten pekar också på utmaningar med vindkraftsutbyggnaden, till exempel kring tillståndsprocesser.

Klaras det framtida elbehovet utan kärnkraft?

– Vi har visat i ett annat analysarbete att det teoretiskt skulle fungera 2040 utan kärnkraft. Men utmaningarna blir större utan kärnkraft. Det vi behöver framför allt är att se till att vi har produktion nära konsumtion. Det ser vi i dag blir ett kommande problem, säger Robert Andrén.

Var det några resultat som förvånade er?

– Jämfört med tidigare scenarier är mängden vind vi får in i scenarierna intressant. Det är stora mängder, men en utveckling vi tror är rimlig. Och elektrifieringen går väldigt snabbt. Jag upplever att det var svårare att göra scenarierna den här gången för det händer så mycket. Det har överraskat, säger Martina Högberg.

”Det finns realism i alla fall”

I rapporten poängteras att resultaten inte ska ses som en prognos inför framtiden. Ambitionen är i stället att se vilka parametrar som är viktiga för olika utfall.

Energimyndigheten vill inte heller peka ut något av de sex scenarierna som mer troligt än de andra.

– Vi tar inte fram något huvudscenario utan försöker se hur olika parametrar slår. Jag tycker att det finns realism i alla fall. I referensfallen har vi inte med reduktionsplikten så det är lite mindre sannolikt. Och i Elektrifieringsscenariot vet vi inte om alla projekt slår in, säger Martina Högberg.

De sex scenarierna

Referens EU: Utgår från befintliga styrmedel.

Lägre energipriser: Utgår från befintliga styrmedel med lägre pris på fossila bränslen.

Lägre BNP: Utgår från befintliga styrmedel med lägre ekonomisk tillväxt.

Elektrifiering: Utgår från högre grad av elektrifiering än de övriga scenarierna, samt ändrade styrmedel som stimulerar användning av biodrivmedel.

  • Elektrifiering utan ny kärnkraft.
  • Elektrifiering med lägre produktionskostnader för vindkraft.

Ytterligare åtgärder: Utgår från förändringar i styrmedel som stimulerar användning av biodrivmedel.

Känslighetsfall med högre respektive lägre trafikarbete: Utgår från Referens EU-scenariot men höjer respektive sänker trafikarbetet med tio procent till 2050.

Linda Nohrstedt

Mer om: El Kärnkraft

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt