Pugwashrörelsen om cyberkrig

2013-05-22 13:03  

De väpnade konflikterna i världen har ändrat karaktär. I den fjärde generationens krig är det inte längre stora konventionella vapensystem som bestämmer utgången av en konflikt. I dag handlar det om terroraktioner och cyberattacker, säger konfliktforskare när fredsrörelsen Svenska Pugwash håller årsmöte.

Det är den 9 juli 1955, och den brittiske filosofen och matematikern Bertrand Russell har kallat till presskonferens i London. Inför en tyst församling läser han upp ett meddelande från den nyligen avlidne Albert Einstein, som uppmanar vetenskapsmän och forskare i hela världen att gå samman för att få ett stopp på kärnvapenkapplöpningen.

Einstein hade varit den som i sitt berömda brev till president Roosevelt sommaren 1939 uppmanade USA att utveckla ett kärnvapen innan nazisterna gjorde det. Nu kräver han nedrustning av massförstörelsevapnen. Som en första åtgärd föreslår han ett möte för bildandet av en internationell organisation för forskare och ingenjörer i detta syfte.

Ursprungligen var det tänkt att grundarna skulle träffas i Indien under president Jawahal Nehrus beskydd, men Suezkrisen satte käppar i hjulet för den saken. Inte heller blev det något av den grekiske skeppsredaren Aristoteles Onassis inbjudan till Monaco. I stället åtog sig en kanadensisk indust­rialist vid namn Cyrus Eaton att finansiera ett möte i sin villa i byn Pugwash i Nova Scotia.

I juli 1957 grundades så vad som skulle kallas Pugwashrörelsen av Bertrand Russel, kärnfysikern Joseph Rotblat och elva andra framstående forskare.

Sedan dess har Pugwashgruppen kämpat för nedrustning och mot utveckling av nya massförstörelsevapen och kärnvapenspridning. 1995 fick Joseph Rotblat och Pugwashrörelsen Nobels fredspris.

Även i Sverige finns en sektion av Pugwash som regelbundet arrangerar seminarier och evenemang. I förra veckan höll Svenska Pugwash årsmötesseminarium på KVA med temat ”cyberkrigföring”.

– Internationella väpnade konflikter har ändrat karaktär, sa huvudtalaren Roland Heickerö från FOI. Det händer ungefär var trettionde år och brukar kallas RMA – revolution in military affairs.

I dag är huvuddelen av världens väpnade konflikter så kallade asymmetriska krig, där den ena parten förfogar över stora resurser och avancerade vapensystem som drönare, medan den andra parten förlitar sig på gerillakrigföring, självmordsattacker och operationer över internet och mobilnät.

Mardrömmen är att illasinnade hackare lyckas slå ut ett lands energiförsörjning, banksystem och telekommunikationer. Ju mer avancerat och uppkopplat ett land är desto mer sårbart är det också. Att genomföra en cyberattack är billigt, men att skydda sig är desto dyrare. En annan anledning till termen asymmetriskt krig.

I dag kan vem som helst för några tusenlappar köpa all utrustning som behövs för att störa ut mobiltelefonnätet i en hel stad.

Islamistiska terrorister, som al Qaida, anses besitta god kunskap i att utföra terrorism på nätet, och militära bedömare har varnat för förestående cyberattacker.

Nu är det inte bara terrorister och kriminella dataskojare som använder internet i skumma syften. Även många länders säkerhetsorganisationer och underrättelsetjänster håller sig à jour med utvecklingen. USA har sedan en tid ett eget vapenslag för cyberkrigföring – United States Cyber Command.

I Kina har informationskriget gamla anor. Redan på 500-talet f Kr formulerade den kinesiske strategen Sun Tzu en rad punkter om hur man vinner en konflikt med hjälp av desinformation, försåt och spioneri i sin bok ”Krigskonsten”. Det handlar om avlyssning, störning, manipulering av information, vilseledning och förstörelse.

Det påstås att både Kina och Ryssland har organisationer som kontinuerligt tar sig in i andra länders datasystem. I möjligaste mån försöker man göra detta utan att lämna spår efter sig, men då och då blir intrången upptäckta. 2009 upptäcktes ett illasinnat kinesiskt nätverk av datorer som fick namnet Ghost-net. I ett tolvvåningshus i utkanten av Shanghai huserar ”Unit 62398”, Kinas central för cyberkrig, hävdar USA.

Det är mycket hysch-hysch och spekulationer kring cyberterrorism och framtida attacker, men vad vet man egentligen säkert? Vad har hänt?

Sommaren 2007 beslutades att ett befrielsemonument föreställande en sovjetisk soldat skulle flyttas från innerstan i Tallinn till en mer undanskymd plats. Resultatet blev en massiv (troligtvis rysk) cyberattack mot estniska regeringen, banker och datakommunikationer. Det tog estländarna ett dygn att få ordning på sina datorsystem.

Ett år senare, strax innan Kaukasuskriget bröt ut, attackerades georgiska arméns kommunikationslinjer. Eftersom landet inte var lika internetberoende som Estland blev konsekvenserna lindrigare.

2008 störtade ett Spanairplan utanför Madrid. 154 människor omkom. Det visade sig senare att planets dator varit infekterad med malware, illasinnad kod, vilket gjorde att den gav fel informationer till piloterna.

Konstnären Lars Vilks teckning av en rondellhund föreställande profeten Muhammed väckte 2007 harm och ilska i den muslimska världen med flaggbränningar och attacker mot svenska legationer som resultat.

– Rondellhunden utlöste också en våg av cyberattacker, men på grund av dåliga kunskaper i geografi attackerades av misstag schweiziska banker i stället för svenska, säger Roland Heickerö.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt