Konstfull maskering

2007-11-13 23:00  

Hur kamouflerar man en brittisk pansarkryssare, mitt på öppna havet?<br></br>Jo, man målar den randig som en zebra, så att alla tyska ubåtskaptener blir förvirrade vid blotta åsynen.

I slutet av första världskriget var i stort sett vartenda brittiskt örlogsfartyg, såväl som alla handelsfartyg i utrikes fart, målade i djärva mönster. Zebrarandiga, schackbrädesrutiga, huggtandsmönstrade, med kraftiga färgstråk i svart och vitt och blått och grått. Krigsmålningen var ett svar på det oinskränkta ubåtskrig som Tyskland inledde 1917.


Tanken baom möstermålningen var att förvirra, "bedazzle", motståndaren och målningsprincipen döptes snabbt till "Dazzle". Idén kom från örlogskaptenen Norman Wilkinson. Han ­insåg att vanlig kamouflagemålning inte tjänade mycket till - det går inte att gömma undan hela fartyg ute på oceanen.

I stället skulle Dazzlemönstren göra det svårt att urskilja deras form, se vad som vad för och akter och avgöra om de girade babord, styrbord eller kanske slog back i maskin. Allt för att lura ubåtskaptenerna, så att deras torpeder skulle missa sina mål.

För säkerhets skull testade brittiska amiralitet fram de bästa mönstren på små modellfartyg, som man tittade på med periskop när de flöt i en bassäng. Och se, när Storbritannien började skicka ut zebror på havet minskade mycket riktigt förlusterna.


Fast det kan förstås ha haft minst lika mycket att göra med att man samtidigt införde konvojsystemet, där handelsfartygen färdades med kraftig örlogseskort. Hur som helst blev Dazzle populärt bland sjömännen i handelsflottan. Krigsmålningen fyllde alltså även sin klassiska uppgift som moralhöjare.

Ja, det var inte bara sjömän som gillade Dazzle. Efter krigsslutet fick de även genomslag i dammodet. Ungefär på samma sätt som dagens mode länge lånat kamouflagemönster från uniformer till vardagskläder.

Historien om "Dazzle" var en av huvudpunkterna på årets succéutställning om kamouflage på Imperial War Museum i London. Den har nu stängt, men finns väl dokumenterad med mängder av extra material i en påkostad katalog.

Där kan man till exempel lära sig att den moderna kamouflagemålningen av fordon, artilleripjäser och liknande till stor del utvecklades av franska avant-gardekonstnärer.

När dessa impressionister och kubister kom ut till första världskrigets skyttegravar hade flygspaningen skapat ett helt nytt behov av att gömma sig undan upptäckt.

Artisterna utnyttjade nu sin kunskap om hur människor uppfattar omgivningen och började måla kanoner och lastbilar med kontrasterande färgfält. De löste upp formerna och gjorde konturerna svårare att uppfatta. För - som Picasso lär ha sagt - bästa sättet att gömma en armé på avstånd är att klä soldaterna som harlekiner. Småningom inrättade franska armen en regelrätt kamouflagekår där flera kända målare tjänstgjorde.

Camouflage av Tim Newark, Thames & Hudson 2007. Inbunden 190 sidor. Cirkapris 25 GBP.

Fast kamouflagekonsten går nu inte alltid ut på att dölja något för fiendens ögon. Ibland kan det vara lika användbart att få motståndaren att tro att man har fler stridsvagnar, flygplan eller kanoner än på riktigt. Eller i vart fall att de står någon annanstans än i verkligheten.

Då är det svårt att i enkel sinnrikhet överträffa de falska stridsvagnsskuggor, utskurna i mörk säckväv, som britterna placerade ut på väl valda vägsträckor under andra världskrigets ökenstrider i Nordafrika.

Erik Mellgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt