Från Diderot till Wikipedia

2015-06-24 06:03  

Han var den franske upplysningsmänniskan som ville veta allt. 1765 publicerade Denis Diderot den första heltäckande encyklopedin, ett uppslagsverk som innehöll allt samtidens vetande.

Från början var det meningen att han skulle bli präst. I alla fall om hans pappa fått råda. Nu blev det av olika anledningar inte så. Den unge Denis Diderot lämnade 1728 sin hemstad Langres i nordöstra Frankrike utan saknad och reste till Paris för att studera filosofi.

Detta var under början av vad som skulle kallas upplysningstiden – den tid då kyrkans och kungens makt ifrågasattes, krav restes på religionsfrihet, yttrandefrihet och sociala reformer. Men också den tid då champagnen uppfanns.

Snart umgicks Diderot med tidens radikala intellektuella, som Rousseau, Voltaire och d’Alembert. Han angrep kristendomen, argumenterade för ­republikanska ideer och skrev så förargelseväckande moderna romaner att han 1749 dömdes att tillbringa tre månader i Chateau de Vincennes fängelsehålor.

Tillsammans med matematikern och filosofen Jean le Rond d’Alembert skrev och redigerade han under åren 1747–1765 monumentalverket ”Encyclopedie”, ett uppslagsverk som i sig skulle omfatta den samlade kunskapen om vetenskap, konst och kultur.

Diderots Encyclopedie blev stilbildande, och under 1800-talet och 1900-talets första del ville alla större bokförlag i världen kunna ståta med sin egen encyklopedi i Diderots anda. I Sverige blev Nordisk Familjebok  från 1904–1926, kallad Uggleupplagan, en storsäljare.

Men tiden gick, och det blev allt dyrare att hyra experter för att skriva artiklar över tiotusentals upplagsord. Det lönade sig inte längre för svenska bokförlag att satsa på ambitiösa uppslagsverk. Därför beslöt riksdagen att staten skulle ge ett garantilån för produktionen av en svensk nationalencyklopedi. Efter upphandling gick jobbet till förlaget Bra Böcker. 1985 kom det första bandet, hela verket var klart 1992. Totalt såldes 180 000 exemplar.

Men varför måste en encyklopedi bestå av tryckta böcker? Kunde man inte i stället publicera den i digital form? Då kan man ju lätt uppdatera artiklarna för att hålla dem à jour med utvecklingen och rätta eventuella fel och brister.

Så tänkte den amerikanske entreprenören Jimmy Wales. I San Diego startade han år 2000 en webbportal vid namn Bomis och började bygga upp en webbaserad reklamfinansierad encyklopedi kallad Nupedia med artiklar granskade av experter.

Men vid närmare eftertanke var det kanske onödigt att hyra dyra experter för att skriva och granska encyklopedins artiklar? Varför inte låta användarna själva göra jobbet?

Sagt och gjort. Den 15 januari 2001 lanserade Jimmy Wales tillsammans med datagurun Larry Sanger Wikipedia, ett webbaserat uppslagsverk drivet av en ideell stiftelse och finansierat genom privata donationer. Wikipedia skulle vara öppet för alla, ekonomiskt, politiskt och religiöst obundet och reklamfritt. Användarna skulle själva kunna lägga in text och bilder och redigera artiklarna.

Wikipedia blev omedelbart en succé. Efter ett halvår innehöll verket 8 000 artiklar i skilda ämnen, och tre månader senare 20 000 artiklar på engelska och dessutom nystartade nationella sajter med uppslagsord på 18 olika språk. Nupedia las ner och dess uppslagsord inkorporerades i Wikipedia.

I augusti 2009 innehöll engelska Wikipedia tre miljoner uppslagsord, och Wikipedia var en av de tio mest besökta sajterna på internet.

Wikipedias öppenhet medförde snart problem. Med jämna mellanrum utsattes artiklarna för verbal vandalism och regelrätt sabotage. Wikipedia fick dåligt rykte. Eftersom artiklarna inte granskats av experter före publicering kan man inte lita på att deras innehåll är helt igenom korrekt, hävdade kritikerna. Att skol­elever ofta förbjuds att använda Wikipedia som källa när de skriver uppsatser och specialarbeten handlar dock kanske mer om att de inte ska komma undan enkelt genom att bara klippa ut och klistra in text.

När det gäller naturvetenskapliga artiklar råder ingen brist på korrekthet och saklighet, men politiska och religiösa artiklar och biografier över kända personer utsätts ofta för illasinnade manipulationer. Därför måste Wikipedias redaktörer ständigt vara på alerten och städa upp i artiklarna.

Ett exempel är en artikel om John Seigenthaler, legendarisk tidigare chefredaktör för tidningen USA Today, som i en bluff­artikel på Wikipedia år 2006 påstods ha varit misstänkt för morden på J F Kennedy och Robert Kennedy. Efter att ha kollat med FBI tog Jimmy Wales själv bort påståendet, men bara några dagar senare hade en anonym redaktör lagt tillbaka det igen. Så höll det hela på en tid tills den ansvarige kunde identifieras och portas från vidare manipulerande.

Wikipedia är ett uselt och ansvarslöst sökverktyg, dundrade Siegenthaler. Han fick medhåll från många håll, inte minst från Wikipedias medgrundare Larry Sanger.

Jimmy Wales hade gett sin tidigare kompanjon sparken redan 2002. Larry Sanger hade (inte helt förvånande) surnat till, och 2006 startade han en egen webbencyklopedi vid namn ­Citizendium där uppslagsordens artiklar faktagranskades av expertgrupper. Från Wikipedia hävdades dock att Sangers expertgranskningar gjordes av folk med falska meriter, och att ockulta områden som homeopati behandlades som varande seriös vetenskap. Citizendium fick aldrig någon spridning, och har numera somnat in.

En svaghet med Wikipedia är att artiklar som skrivits av amatörer och ändrats av många redaktörer ofta får ett uruselt språk. Här är man långt från Diderots flödande prosa.

Å andra sidan har Wikipedia sin styrka i de många länkarna och källhänvisningarna. Det går också att lätt gå från en sida på svenska Wikipedia till engelska, franska eller något annat av de totalt 186 språken (för vissa ord). På så sätt blir det enkelt att exempelvis få reda på att ”rönn” (Sorbus aucuparia) på franska heter ”sorbier”, på engelska ”rowan”, på tyska ”eberäsche” och på finska ”kotipihlaja”.

Läs mer om Denis Diderot och hans ideer i”Diderot: tänkandets lycka” av Jacques Attali.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt