”Låt forskare få ägna sig åt att forska – och entreprenörer starta företag”

2021-03-17 08:25  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Svensk innovationspolitik riskerar att sätta krokben för sig själv genom idén att forskare skall bli entreprenörer. Svenska universitetsforskare behöver primärt fokusera på forskning och utbildning, duktiga entreprenörer kommer från näringslivet, skriver tre forskare.

Svenska universitet är centrala för svensk innovation. Genom excellent utbildning utvecklas kompetenta och innovativa studenter som bidrar till svensk industris konkurrenskraft. Genom excellent forskning skapas ny kunskap som kan omsättas till innovationer vilka kommer samhället till nytta på olika sätt. Satsningar på forskning bidrar också till att utveckla våra forskare till bättre lärare. Utan excellent forskning är det omöjligt att nå excellens i utbildning.

Därför är det positivt att den av regeringen föreslagna forsknings- och innovationspropositionen fokuserar på excellens i forskning och utbildning. De lärosäten som lägger mest resurser på att bygga framstående utbildnings- och forskningsprogram och lyckas attrahera de mest framstående akademikerna också är de som genererar mest innovationer, mest samarbeten med näringslivet, och mest spinoff-företag bland studenter och forskare. Detta har visats i både internationella och våra egna studier.

Vi vill dock varna för inkonsekvenser i propositionen och i den av lärosäten kritiserade enmansutredningen Innovation som drivkraft (SOU 2020:59).

Här antas nämligen att universitet och forskare själva ska ta ansvar för kommersialisering och nyttiggörande av universitetsforskningen. Detta ska stimuleras genom utvärderingar och incitamentsstrukturer. Då blir det lätt att stirra sig blind på det som är mätbart och mäts.

I stället bör vi fokusera på de större, men mindre urskiljbara processerna inom vilka universitetens kunskap kommer samhället till gagn genom flera olika kanaler. Den allra viktigaste kanalen är välutbildade studenter med uppbyggda relationer till universitetens forskare.

I propositionen förordas å ena sidan mer kunskapsinnehåll i högskoleutbildning, till exempel i form av fler disputerade lärare vid sjuksköterskeutbildningarna. Å andra sidan diskuteras ”starkare incitament” för forskare att kommersialisera som bygger på den förenklade synen att forskare skall ta patent som sedan skall licensieras av universitets holdingbolag eller kommersialiseras i form av ett avknoppningsbolag.

Denna syn riskerar att leda framstående forskare bort från sin lika viktiga forskning- och utbildningsgärning och missar samtidigt att majoriteten av framgångsrika avknoppningsbolag leds av entreprenörer från näringslivet.

Vår egen och andras forskning har tydligt påvisat att avknoppningsföretag som uteslutande drivs av forskare har längre tid till kommersialisering, sämre tillväxt, och lägre överlevnadsgrad än avknoppningsföretag som drivs av entreprenörer med näringslivserfarenhet.

En stark och forskningsbaserad högre utbildning är central för svensk innovation. Studenter med spetskompetens är en nödvändig motor för innovation inom etablerade bolag, och utgör även lejonparten av dem som blir entreprenörer med idéer sprungna ur högskoleforskning.

Det kan låta paradoxalt att ofta relativt unga studenter är en så viktig grupp jämfört med erfarna forskare, men studier av högskolestudenter i såväl USA som Sverige ger samma slutsatser: studenterna startar mångdubbelt fler företag än anställda vid lärosäten, och studenternas företag utvecklas inte sämre än företagen som startas av högskoleanställda.

Detta gäller vid ledande tekniska universitet som MIT och Chalmers såväl som vid mindre regionala högskolor som Halmstad. Det verkar alltså som om lejonparten av all kommersialisering faktiskt görs av studenter. För innovation krävs det dock inte kvantitet, utan framför allt kvalitet och spets i utbildningen.

Vår tids mest framgångsrika entreprenörer, exempelvis Netflix grundare Reed Hastings och Microsofts grundare Bill Gates, vet att det är viktigare att anställa ’de allra bästa’ än ’de allra flesta’ ingenjörerna för att bygga ett innovativt bolag. För att få fram sådan spetskompetens från universiteten måste våra bästa forskare vara kunskapsspecialister som också utvecklar och levererar utbildning. Detta är viktigare för svensk innovationskraft än att forskarna själva blir deltidsentreprenörer.

Vi håller med om att Sverige måste bli bättre på att omsätta ny kunskap till framgångsrika innovationer, bland annat genom bättre kompetens inom entreprenörskap och strategisk hantering av immateriella tillgångar.

Här finns stora behov och enorm potential. Men sådana satsningar måste riktas bredare än mot forskare vid svenska lärosäten. Långsiktiga investeringar i forsknings- och utbildningsexcellens, och incitament kopplade därtill, är ett mer validerat recept för att främja innovationer med ursprung i högskoleforskning.

 

Maureen McKelvey, professor, Göteborgs universitet

Marcus Holgersson, docent, Chalmers tekniska högskola

Karl Wennberg, professor Linköpings universitet, forskare Ratio och Handelshögskolan i Stockholm

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt