Varför är network slicing så viktigt för 5g – och varför är det kritiserat?

Vad är network slicing?

Lite vad det låter som: en uppdelning av mobila nätverk i bitar, eller skivor. Network slicing är en av de egenskaper som skiljer 5g från äldre mobilnätstandarder och innebär att exempelvis en operatör kan skapa en skiva av nätverket utifrån en kunds kravställning. Det kan till exempel vara en garanterad datatakt, kapacitet, svarstid, säkerhetsnivå, servicekvalitet eller någon kombination av dem.

Med 2g, 3g och 4g så fungerade nätverken i regel likadant för alla. Med 5g går det att skapa tusentals (eller hundratusentals, det finns i princip ingen gräns) virtualiserade och av varandra oberoende nätverk ovanpå den fysiska infrastrukturen.

Vilka blir de största tillämpningarna?

Några användningsområden som brukar lyftas fram är inom fordonsindustrin, sjukvården, den offentliga sektorn, energi, tillverkning och underhållning.

En självkörande bil kan fungera som ett bra exempel, eftersom den potentiellt skulle kunna ha tillgång till åtminstone tre olika typer av nätverksskivor. För automation skulle en skiva behöva kravställas vad gäller hög säkerhet, ständig tillgänglighet och mycket låga svarstider.

För ruttplanering och realtidskännedom om väderlek och läget i trafiken krävs inte samma låga svarstider, men väl tillgänglighet. Och bilens underhållningssystem har en skiva med fokus på höga datatakter.

Network slicing kan till och med komma att rädda på livet på folk. Uppkopplad blåljuspersonal kan göra skillnad snabbare om kapaciteten i deras skiva kan garanteras oberoende av hur mycket trafik det är i nätet i övrigt.

5g – på liv och död

Det här är något som svenska telekombolaget Ericsson tar fasta på i en rapport om network slicing. Företaget beskriver hur personer som drabbas av stroke eller hjärtattack – där varje sekund kan vara skillnaden mellan liv och död – har en större chans att klara sig med 5g-tekniken. För om ambulanspersonal kan sända högupplöst video direkt till akutmottagningen kan det gå att ställa korrekt diagnos snabbare.

Dessutom, skriver Ericsson, så kan ”video- och sensordata skickas till artificiell intelligens som...snabbt kan behandla och analysera data för att göra en snabb bedömning och möjliggöra snabba åtgärder”.

Men hur ska en operatör ha möjlighet att hantera hundratusentals olika nätverksskivor?

Det har de inte. Tanken är att orkestreringen ska ske automatiskt och allokeringen av resurser kan uppdateras och skalas upp eller ner på millisekundnivå.

Vad händer för tillfället?

Ericsson, Deutsche Telekom och Samsung genomförde under sommaren 2021 ett test av tekniken, från ändpunkt till ändpunkt. Ericsson beskriver testet som lyckat och kallar det dessutom världens första i sitt slag.

Testet gick ut på att från en molnserver streama ett virtual reality-spel till Samsung S21-enheter som placerats som skärmar i vr-headset. Det genomfördes på två olika nätverksskivor, där bara en av dem optimerats för vr-spelande, med högre datatakter och låga svarstider.

Enligt Ericsson visade testet klart och tydligt att den vr-optimerade skivan presterade överlägset, även under förhållanden då nätverket i övrigt var starkt trafikerat.

Varför testas detta först nu – 5g har ju funnits kommersiellt i flera år?

Den övergripande standarden för hur ett mobilnätverk ska fungera bestäms av 3GPP, telekombranschens samarbetsorganisation. Det är en standard som kontinuerligt uppdateras med nya funktioner. Sommaren 2020 färdigställdes uppdatering nummer 16 (som branschen kallar Release 16) och just nu pågår arbetet med nummer 17. I Release 16 finns flera inslag som är nödvändiga för att få network slicing att fungera i praktiken.

Går inte en uppdelning av nätverket emot hela tanken på nätneutralitet?

Det finns sannerligen de som tycker det, och diskussionen pågår fortfarande. Telekombranschen, med operatörerna i spetsen, vill gärna ha network slicing för att det då blir möjligt tjäna pengar på fler sätt med specialbyggda tjänster.

Och det är ju onekligen viktigt med höga krav på säkerhet och tillförlitlighet om vi talar fjärrkirurgi, självkörande bilar och akutinsatser. Samtidigt är frågan om vi är på väg att bygga ett digitalt utanförskap, där bara den som har råd får ta del av den bästa prestandan.