En enda molekyl mellan två guldkontakter. Mer behövs inte för att skapa en molekyltransistor. Bakom genombrottet ligger amerikanska och koreanska forskare.
Mindre transistorer ger snabbare kretsar. Och snabbare kretsar ger datorer med högre prestanda. Men halvledartekniken stöter på problem när dimensionerna blir för små. Sedan många år tillbaka har forskare därför riktat blicken mot nya möjliga byggmaterial. Och dit hör molekyler.
Nu rapporterar forskare vid amerikanska Yale Universtity och nanolaboratoriet vid sydkoreanska Gwangju Instiute of Science and Technology att de fått en bensenmolekyl att uppföra sig som en transistor. Eller annorlunda uttryckt; de kan styra vilken ström som ska passerar genom molekylen genom att variera spänningen som läggs över den.