TEST: Nintento Switch Lite – ”En nedbantad Nintendo Switch borde bli årets julklapp”

Switch var namnet. Döpt så eftersom Nintendos spelkonsol fungerar både som fickmaskin i farten, och som stationär enhet man kopplar till tv:n. Döpt så också för att symbolisera sin mångsidighet, med löstagbara så kallade joycon-kontroller två vänner kan samsas om för att spela med eller mot varandra.

En Nintendo Switch kan alltså byta skepnad – och än en gång har det japanska företaget täppt till truten på alla surmagade kritiker som räknat ut dem som överflödiga, nu när alla har mobilspel på sina smarttelefoner. På mindre än två år har Nintendo sålt omkring 40 miljoner Switch-enheter.

Nu är Nintendo Switch Lite här, och namnet är direkt missvisande. Det är visserligen rimligt att Nintendo behåller Switch-varumärket eftersom nästan alla spel som fungerar till den ursprungliga Switch-modellen fungerar galant även på Lite-versionen. Men Switch Lite kan inte byta skepnad, kontrollerna sitter fast och att spela via en tv är bara att glömma.

Att kalla den Lite är något mer logiskt eftersom modellen både är betydligt lättare och billigare än sin förlaga. Samtidigt är det synd att döpa något som är byggt med så här mycket kvalitet, lekfullhet och omtanke till Lite. Bildligt talat är det verkligen inte någon lättviktare.

Den känns omgående tåligare än sitt äldre syskon i Switch-familjen, med en matt textur som händerna får ett bra grepp om, och knappar som har precis rätt snärtighet. Ny Tekniks testexemplar är den fina turkosa varianten, men det finns även en version i Pikachu-gult och en – för den som vill envisas med att vara en tråkmåns – grå variant.

Skärmen imponerar

720p-skärmen har krympt från 6,2 tum till 5,5 tum, men det är ärligt talat inget man tänker på. Det man däremot tänker på är att den känns både skarp och otroligt levande, trots sin blygsamma upplösning. En pixeldensitet på 267 ppi är ett steg upp från originalets 236 ppi och jag får åtminstone för mig att det bidrar till större detaljrikedom.

Ett annat skäl till att Switch Lite kallas Lite kan vara att batteriet är mindre, men också det blir lätt missvisande. Tack vare att den här handhållna konsolen är mer energieffektiv så har batteritiden faktiskt ökat en aning. Den laddas via en usb-c-port och kan därför också enkelt kopplas samman med ett externt batteri.

Spelen köper man antingen på fysiskt kort eller via Nintendos nätbutik som är integrerad i Switch Lite. Planerar man att köpa många spel digitalt är det bra att komma ihåg att Switch Lite bara har lagring på 32 gb. Det finns dock utrymme för ett sd-minneskort som kan husera upp till 2 terabyte. Jag skaffade ett till min original-Switch på 128 gigabyte. Det kostade ett par hundralappar och har räckt bra än så länge.

Det absolut sämsta med Switch Lite träder fram om man vill använda den som sekundär konsol. Det kommer att drabba den grupp som planerar att köpa konsolen som ett komplement till en Switch de redan äger.

Onödigt krångligt

Det är nämligen onödigt krångligt att föra över sina sparfiler till den nya konsolen, och otroligt omständigt att flytta digitalt nerladdade spel mellan enheterna. Nintendo har alltid varit restriktivt på gränsen till vansinne om företaget hyser minsta misstanke om att deras produkter kan missbrukas. Men i det här fallet är det – som vanligt – deras mest lojala kunder som får ta smällen.

Om man däremot har velat ha en Switch men skrämts av det höga priset, och inte har behov att spela framför tv:n? Då är det svårt att tänka sig en bättre julklapp än Switch Lite.

Redan från start har spelaren tillgång till det bästa spelbibliotek som någonsin funnits till en portabel konsol, med Nintendos senaste titlar, ett nästan oöverskådligt antal fina indiespel och – om man prenumererar på Nintendos onlinetjänst – en greatest hits-kavalkad från Nes- och Super Nes-erorna.

Under sådana förutsättningar lär ingen bry sig om att det inte är så mycket Switch i Nintendo Switch Lite.