Supermaterialet borofen starkare och flexiblare än grafen

Borofen är tvådimensionella lager av boratomer, ett av de hårdaste material som finns. Dess struktur liknar det hajpade och superstarka materialet grafen, som består av ett enda skikt kolatomer ordnade i ett hönsnätsmönster.

Likt grafen har borofen sådana lovande egenskaper att forskare ser potential för materialet att revolutionera både sensorer och batterier, berättar MIT Technology Review.

Det är forskaren Zhi-Qiang Wang vid Xiamen-universitetet i Kina och hans kolleger som har tittat närmare på borofenets egenskaper och hur materialet skulle kunna tillämpas. Resultatet presenterar de i en genomgång på arxiv.org.

Borofenets elektriska egenskaper är att jämföra med grafen. Materialet är väldigt tåligt mot mekanisk påverkan. Men borofen är också starkare och mer flexibelt än grafen.

Borofen kan utgöra anodmaterial

Det nya supermaterialet skulle kunna utgöra anodmaterialet i en kommande generation av kraftfullare litiumjon-batterier. Och materialet testas också som sensor för detektering av olika atomer och molekyler.

Forskare ser också potential för borofen att bli vätelager, eftersom väteatomer fastnar lätt på materialet.

Borofenet upptäcktes så sent som på 1990-talet, med hjälp av datorsimuleringar. Det skulle dröja ända till 2015 innan det kunde syntetiseras för första gången. Detta har skett genom att en het gas bestående av boratomer kondenseras på en kall yta av rent silver. Då formar atomerna en mer eller mindre hexagonal struktur.

Precis som med grafenet finns en hel del utmaningar innan borofen kan slå igenom brett. Ingen har ännu lyckats hitta en metod för storskalig tillverkning av borofen. En svårighet med materialet är att det är känsligt för oxidation.