Tekniknyheter

Skallen omkullkastar synen på människans tid i Europa

Foto: Tübingens universitet

En 210 000 år gammal skalle kan radikalt ändra synen på vår historia i Europa. Fyndet flyttar tillbaka tidpunkten för Homo sapiens intåg med 40 000 år.

Publicerad

Vid den södra spetsen av Greklands fastland ligger Apidima-grottorna. Där hittade man 1978 två skallar som låg inkilade tillsammans i en skreva. Den ena inkluderade delar av ansiktet, medan den andra bara var en del av skulten. Det mer intakta kraniet hade tydliga nendertaldrag, och eftersom de hittades bredvid varandra i samma klump antog man att även den andra individen var en nendertalmänniska – och att duon härrörde från samma tidsperiod.

Men när forskare vid Tübingens universitet använde dagens analysmetoder så gav fynden ett överraskande resultat som omkullkastar tidigare vedertagna teorier. Exemplaret med intakt ansikte, kallad Apidima 2, var mycket riktigt en 170 000 år gammal neandertalmänniska. Men Apidima 1 visade sig vara en 210 000 år gammal Homo sapiens. Upptäckten innebär inte bara att det är den äldsta människan som hittats utanför Afrika – 30 000 år äldre än det käkben som hittades i Israels Misliya-grotta. Fyndet flyttar också tillbaka tidpunkten för Homo sapiens intåg i Europa med hela 40 000 år.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här