Så ska försvaret rustas upp – materiel, brigader, regementen

(Texten uppdaterad)

Regeringen lägger i dag fram sin totalförsvarsproposition för riksdagen. Under perioden 2021-2025 ökar anslagen till försvaret med 27 miljarder kronor, en nivåhöjning med 40 procent. Men sett under hela perioden 2014-2025 handlar det om en ökning med 85 procent.

– Det här är den största procentuella höjningen av anslagen till det militära försvaret sedan 1950-talet, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

– Det är en signal till svenska folket, en signal till våra partners och till närområdet.

Han säger att Sverige får ett betydligt starkare försvar än i dag.

Också ambitionen att klara tre månader av krig och konflikt tar ”avgörande steg framåt”, enligt försvarsministern.

– Hur länge man klarar en kris- eller konfliktsituation beror alldeles på vilken typ av situation vi talar om. Men vår ambition är att bli betydligt bättre nu, vilket vi avsätter de här enormt stora medlen till. Det kommer att påverka både flyget, marinen, armén och totalförsvaret med den civila delen, säger Hultqvist.

Armén växer – ”den största förändringen”

– Armén kommer att växa. Det tror jag är den största förändringen, säger Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman.

Han påpekar att stormakter gärna slåss i luften och till sjöss, men vill undvika markstrider.

– Därför är arméstridskrafter den mest krigsavhållande komponenten i varje försvar, säger Widman.

Armén växer – ”den största förändringen”

Armén förstärks med en tredje mekaniserad brigad, som ska sättas upp av Södra skånska regementet, P 7, utanför Lund. En brigad består av 4000-5000 soldater. Dessutom tillkommer en reducerad motoriserad brigad i Stockholmsområdet.

Stridsfordon och stridsvagnar ska uppgraderas. Brigaderna ska få ett upprustat artilleri som stöd.

– Vi går nu från 24 fälthaubitsar till 72. Det innebär fortfarande att vi har fler stridsflygplan än kanoner, men balansen håller på att återupprättas, säger Widman.

I diskussioner inför propositionen har Försvarsmakten slagit vakt om satsningar på flyg och marin.

Widman tror att Försvarsmakten ändå är nöjd.

– Även om det finns en betoning på armén så behålls ändå balansen mellan våra olika vapengrenar, säger han.

Så här ökar militära närvaron på Gotland

På Gotland fortsätter den militära närvaron att växa. Där ska kärnan vara en förstärkt mekaniserad bataljon.

Fem lokalförsvarsskyttebataljoner, på cirka 800 man, ska sättas upp. En på Gotland och två vardera i västra Svealand och Norrland. De ska framförallt säkra transportvägarna från Norge så att militärt stöd från utlandet kan komma fram.

I marinens krigsorganisation utökas antalet ubåtar från fyra till fem. Det sker genom att de tre ubåtarna av Gotlandsklass behålls och att den kvarvarande ubåten av Södermanlandklass ersätts av två redan beställda ubåtar av Blekingeklass.

Dagens sju korvetter behålls, men två modifieras 2021-2025 och två byts ut under perioden 2026-2030. Fartyg uppgraderas också med robotluftvärn och korvetterna får nya sjömålsrobotar. Även västkusten ska försvaras med en egen amfibiebataljon.

Dubbelt så många kallas in

Totalt kommer Försvarsmaktens krigsorganisation att växa från 60|000 befattningar i dag, inklusive civilanställda och hemvärn, till 90|000 runt 2030. För att fylla befattningarna behöver fler värnpliktiga kallas in, omkring 8|000 per år från 2025. Det är en dubblering jämfört med 2019.

Det innebär också att Försvarsmaktens grundorganisation för fredstid behöver växa genom att flera regementen återinrättas

Totalförsvarspropositionen har förhandlats fram mellan regeringen, Centern och Liberalerna. För att finansiera upprustningen kommer försvarsbudgeten att växa från cirka 60 miljarder 2020 till nära 89 miljarder kronor 2025.

Samma antal plan

Flyget behåller dagens sex stridsflygsdivisioner. Antalet Gripenplan av modell C/D behålls i takt med att den nya modellen E fasas in efter 2025. Ytterligare jaktrobotar ska anskaffas och plan ska utrustas med långdistansrobotar för markmål. Förmågan att sprida ut stridsflygplanen för att minska sårbarheten i krig ska öka.

Totalt kommer Förvarsmaktens krigsorganisation att växa från 60 000 befattningar i dag, inklusive civilanställda och hemvärn, till 90 000 runt 2030. För att fylla befattningarna behöver fler värnpliktiga kallas in, omkring 8 000 per år från 2025. Det är en dubblering jämfört med 2019.

Det innebär också att Försvarsmaktens grundorganisation för fredstid behöver växa.

Fler regementen

Norrlands dragonregemente, K4, i Arvidsjaur återinrättas. Bergslagens artilleriregemente, A9, i Kristinehamn, Dalregementet, I 13, i Falun och Västernorrlands regemente, I 21, i Sollefteå, återupplivas. En utbildningsfilial till regementet i Sollefteå inrättas i Östersund. Även amfibieregementet, Amf 4, i Göteborg och flygflottiljen F16 i Uppsala återinrättas.

Totalförsvarspropositionen har förhandlats fram mellan regeringen, Centern och Liberalerna. För att finansiera upprustningen kommer försvarsbudgeten att växa från cirka 60 miljarder 2020 till nära 89 miljarder kronor 2025.

Propositionens förslag på upprustning bygger på försvarsberedningens förslag från 2019. Trots att försvarsbudgeten ökar kraftigt kommer den inte att räcka till alla de förslagen utan att mer miljarder tillförs efter 2025. Men diskussionen om ytterligare pengar på sikt vill regeringen ta först om några år.

Widman räknar med att mer pengar kommer att tillföras senare eftersom det finns majoritet för det i riksdagen.

M och KD stödjer i stort innehållet i försvarspropositionen, men kan i dag inte ge besked om de ska rösta för den i riksdagen. Orsaken är att de kräver besked om mer pengar till försvaret även 2026 och 2027, vilket de ska lämna in en motion om.

Ett exempel på vad pengarna i dag inte räcker till är att åstadkomma den balans Försvarsmakten vill ha mellan så kallade verkansförband och stödförband. Stödförband sköter till exempel logistik och underhåll.

– De är oerhört viktiga för att Försvarsmakten ska ha uthållighet över tid, säger M:s försvarspolitiske talesperson Pål Jonson.