Så kan dina ”likes” användas för att hacka ett val

Dina aktiviteter på sociala medier är en guldgruva för annonsörer, och det är väl ingen hemlighet att politiska partier kan dra nytta av samma data. Men helgens avslöjade om dataanalysföretaget Cambridge Analytica överskuggar allt vi sett hittills.

Via ett tillsynes oskyldigt personlighetstest har bolaget kartlagt miljontals amerikanska väljare – och gjort sitt bästa för att påverka valet 2016.

Visselblåsaren Christopher Wylies ljusrosa snagg har tagit över internet de senaste dagarna. Han var en av nyckelpersonerna i det han själv kallar ett "grovt oetiskt experiment" på det amerikanska folket.

– Vi lekte med psyket hos ett helt land, utan att de godkände eller kände till det […] och inte nog med det, vi lekte med psyket hos en hel nation mitt under en demokratisk process, säger Christopher Wylie i en videointervju med The Guardian.

Den 28-årige dataanalytikern var med och grundade det skandalomsusade bolaget Cambridge Analytica. Under valrörelsen 2016 samarbetade det med Trump-kampanjen för att övertyga osäkra väljare att rösta republikanskt.

Men datan som ligger till bas för hela verksamheten hade stulits utan att användarna var medvetna om det. Det bekräftar Christopher Wilye för The Guardian-ägda The Observer och New York Times som båda gick ut med sina avslöjanden i helgen.

Genom att utge sig för att genomföra ett personlighetstest som skulle användas i forskningssyfte lyckades företaget samla in data om över 50 miljoner Facebook-användare. Vad de gillat, vad de publicerat och i vissa fall även privata meddelanden.

Data som sedan användes för att skräddarsy och distribuera politiska budskap till osäkra väljare.

Cambridge Analytica har upprepade gånger anklagats för att använda fula metoder. Men först nu vet vi omfattningen, även om det är svårt, för att inte säga omöjligt, att påvisa i vilken utsträckning firman faktiskt påverkade det amerikanska valet.

Men det målar upp en skrämmande bild över hur datan vi delar med oss av på nätet kan användas för att kartlägga och påverka oss.

Med sina databaser och algoritmer kunde Cambridge Analytica gå mycket längre än vanliga annonsörer.

Att skicka ett politiskt budskap till alla som är i röstberättigad ålder, har ”gillat” Donald Trumps Facebook-sida och befinner sig i Florida kan en apa göra via Facebooks egna tjänster.

För fem år sedan visade en omtalad studie hur även de mest triviala ”likes” på Facebook kan användas för att dra långtgående slutsatser om en persons sexuella preferenser, psyke och politiska åskådning.

Det visste Cambridge Analytica mycket väl. De började para ihop tidigare forskning, resultaten från personlighetstesterna och datan över vad folk gillade på Facebook. En cocktail som toppades med offentlig data om röstberättigade amerikaner. Allt sammanfogades i en makalös databas med hundratals datapunkter för varje person.

Data som sedan användes för att kunna skräddarsy politiska budskap in i minsta detalj, och sedan presentera på exakt rätt sätt för att mottagarna skulle ta dem till sig.

Facebook själva slår ifrån sig kritiken. De skyller på att Cambridge Analytica, som utgav sig för att vara ett forskningsinstitut, har missbrukat förtroendet och använt datan på ett sätt som inte var tillåtet.

Faktum kvarstår ändå att Cambridge Analytica lånat Facebooks perfekta övervakningsmaskineri och använt för sina egna syften. Det ger en skrämmande bild av hur till synes oskyldig data som delas på nätet kan användas i politiskt syfte.

Facebook och många andra stora teknikföretag lever på att kartlägga sina användare. Det är naivt att tro att dessa oljereserver av data inte kan utnyttjas av andra parter som har helt andra intentioner än att sälja dammsugare med riktad reklam.

Avslöjandet om Cambridge Analyticas verksamheter kommer i ljuset av en lång period där Facebook och andra teknikbolag möts av stark kritik för sin slapphänta attityd till användarnas data – och det är kanske ett av de tydligaste exemplen vi sett på hur illa det kan gå.

Efter helgens avslöjande har flera amerikanska politiker och organisationer krävt strängare tag mot teknikjättarna. Enskilda användares data måste få ett bättre skydd. Här i EU kan en del av lösningen vara den nya dataskyddslagen GDPR som träder i kraft i maj.

En sak är de flesta kritikerna överens om. Bolag som Facebook, Apple, Microsoft och Amazon kan inte stå vid sidan om och se på längre. De är i allra högsta grad delaktiga.

”Facebook tjänar penar på att exploatera och sälja intima detaljer om miljontals människors privatliv, långt bortom de knappa detaljer som man delar med sig av frivilligt. De är inte offren. De är medbrottslingar”, som visselblåsaren Edward Snowden skrev på Twitter i helgen.