Regeringens utredare: ”Vi bygger banorna och ser vad som händer”

Under onsdagen överlämnade Gunnar Alexandersson slutbetänkandet ”En annan tågordning – bortom järnvägsknuten” till regeringen. Han har tidigare hunnit lämna två delbetänkanden, där han bland annat har levererat kritiken att Trafikverket inte har koll på spårens skick.

Han efterlyser ett tydligt ställningstagande från statligt håll om vad de nya höghastighetsbanorna ska användas till. I dagsläget menar han att det är för osäkert om det finns kommersiella förutsättningar för att driva höghastighetstrafik. Risken är därför att banorna används för snabba regionaltåg.

– Nu är det ungefär som att vi bygger banorna och ser vad som händer. Det tycker jag är att hantera saken för lättvindigt, säger han.

Det ställningstagande han vill ha handlar om att staten bestämmer sig för att höghastighetståg ska gå vissa tider på vissa sträckor, med en särskild restid och en viss regelbundenhet.

Innan ett sådant ställningstagande finns på plats tycker Gunnar Alexandersson inte att regeringen ska inleda några förhandlingar med kommuner om medfinansiering.

– Det är för mycket som är osäkert nu och som kommer att göra det väldigt svårt att förhandla över huvud taget. Risken är att man går in i förhandlingar och lovar saker man sedan inte kan hålla, säger han.

Men planen är i dagsläget att regeringens förhandlare ska inleda sina diskussioner med kommuner och regioner i början av 2016.

I slutbetänkandet framför Gunnar Alexandersson också att regeringskansliet bör förändra ledningen och styrningen av de strategiska frågorna på järnvägsområdet. Här handlar det om att regeringskansliet behöver ta tillbaka ansvar från myndigheter.

– Väldigt många viktiga frågor bestäms på EU-nivå, och det är bara regeringen som kan ta ansvaret för att driva regelutvecklingen på EU-området, säger Gunnar Alexandersson.

Som exempel nämner han införandet av signalsystemet ERTMS, där EU beslöt att försöka skapa större enhetlighet inom järnvägen. Enligt Alexandersson bestämde Trafikverket bestämde först en standard som tågoperatörerna började anpassa sina fordon till, bara för att senare byta standard.

–Tågoperatörerna har lagt ner hundratals miljoner på att försöka anpassa sina fordon. En stor del av pengarna som har plöjts ner är bortkastade. Det fungerar inte att låta en myndighet hantera en sådan här fråga, säger Gunnar Alexandersson.

I slutbetänkandet framförs också förslaget att regeringen ska ta initiativ till kraftfulla förbättringar när det gäller insamling och sammanställning av statistik på järnvägsområdet.

Gunnar Alexandersson tycker också att regeringen bör utreda hur lämpligt det är att behålla det statliga ägandet i SJ, Green Cargo, Jernhusen och Infranord.