Polisen ska få signalspana

I samband med turerna kring införandet av den omdiskuterade signalspaningslagen 2009 togs polisens och flera andra myndigheters möjligheter att beställa information som inhämtats via signalspaning bort.

Det har resulterat i avsevärt sämre möjligheter att bekämpa och utreda terroristbrott och gränsöverskridande terrornätverk, enligt Säpo.

Ett exempel som nämns av Säpochefen Anders Danielsson i Svenska Dagbladet i dag gäller möjligheterna att utreda dådet då Taimour Abdulwahab sprängde sig till döds på Drottninggatan i Stockholm i julruschen för snart ett år sedan.

Dessförinnan hade han antänt en bomb i en bil på Olof Palmes gata och lämnat en dator vid höger framsäte. Via information i den skulle polisen kunnat ha initierat signalspaning, men fick inte gör det på grund av signalspaningslagen.

I en promemoria som Justitiedepartementet i dag skickat ut på remiss föreslår man att polisen ska få tillbaka möjligheterna att signalspana för att kartlägga företeelser som rör försvarsunderrättelseverksamhet.

Säpo ska få bättre tillgång till uppgifter inte bara för att motverka internationell terrorism utan också för att exempelvis stoppa utländska spioner och Rikskriminalpolisen ska kunna beställa uppgifter kring människosmuggling och andra grova, gränsöverskridande brott.

- Det kan handla om att skaffa sig tidiga underrättelser om bland annat grova narkotikabrott och grova vapenbrott . I de fallen kan det också finnas kopplingar till terrorverksamhet. Narkotikaförsäljning finansierar ofta terrorverksamhet och i frågan om finansiering av terrorbrott samarbetar vi intimt med Säpo, säger Arne Andersson, chefjurist på Rikskriminalen.

Enligt förslaget ska polisens signalspaning utföras av FRA, Försvarets radioanstalt. FRA signalspanar i dag uteslutande på uppdrag åt regeringen, regeringskansliet och försvarsmakten men får också lämna försvarsunderrättelseinformation vidare till polisen i viss fall. Polisen får dock i dagsläget alltså inte ge FRA egna uppdrag.

Samtidigt anges i förslaget inga närmare detaljer kring förfarandet, eller hur uppgifterna får användas i förundersökningar eller i rättegångar, något som tidigare varit omdiskuterat.

-Det är ytterst sällsynt att vi får bevis via signalspaning, men vi kan få tidig information som vi kan följa upp med fysisk spaning, som till exempel nya telefonnummer, säger Arne Andersson.

Enligt lagtexten är det regeringen som ska bestämma den övergripande inriktningen. Signalspaning för polisens räkning ska heller inte få riktas mot en viss fysisk person.

Samma sak gäller i dag som generell regel i försvarsunderrättelsetjänsten. Men enligt Datainspektionen, som bedriver tillsyn kring integritetsaspekterna, rör signalspaningsinformationen som FRA inhämtar ofta just enskilda personer.

-Syftet är inte att det ska gå att kringgå rättegångsbalkens regler. Dessutom kommer även polisens användning av signalspaning att godkännas av en domstol och granskas av kontrollorganet Siun, säger Arne Andersson.

Enligt TT har justitieminister Beatrice Ask bjudit in socialdemokraterna i riksdagen för överläggningar kring förslaget.