Krönikor
”Om ingen hade uppfunnit Crispr hade Hollywood behövt göra det”

KRÖNIKA. Kan Crispr användas för att skapa monster som i filmen, på det sätt som beskrivs? Klart är att filmvärlden har mycket att tacka vetenskapen för, skriver Ny Tekniks Anna Orring.
Inom ett par månader kommer besked i en av vår tids största vetenskapliga patentstrider, den om genredigeringstekniken Crispr/Cas 9.
I väntan på beslutet kan man gå på bio.
I biosalongen med ung familjemedlem ställer jag in mig på nära två timmars katastroffilm. Filmen Rampage bygger på ett arkadspel från 80-talet med samma namn. Filmens huvudroller spelas av Dwayne ”The Rock” Johnson och en animerad gorilla.
Det blir action, och det blir en katastrof.
Men filmen börjar i en annan ände: i den revolutionerande genredigeringstekniken Crispr, som på bara ett par år har öppnat helt nya möjligheter att utrota virus, skapa nya grödor och behandla eller bota sjukdomar.
Crispr/Cas 9 har nämnts i samband med Nobelpriset i flera år, och 2017 var det många som blev besvikna när upphovspersonerna inte belönades.
Crispr står för en naturligt förekommande process som finns i flera olika bakterier, som ett skydd mot virusangrepp. Cas 9 är ett protein som letar upp virus-dna i bakterien. Genombrottet kom när forskare hittade ett sätt att styra den här processen i cellkärnor genom att skapa konstgjord Cas 9.
Tekniken kan stänga av, klippa ut och klistra in gener. Crispr/Cas 9 har gjort genredigering snabbare och billigare jämfört med andra, tidigare metoder i gentekniken. Men den har också väckt oro om en utveckling där vi möjligen kommer att kunna modifiera eller korrigera gener hos embryon. Försök i den riktningen gjordes i Kina häromåret.
Det är den här oron som filmen anspelar på.
Rampage handlar om ett bioteknikföretag som bedriver ljusskygg genforskning på en rymdstation. Verksamheten, antar man, skulle inte tillåtas på jorden. Företaget tar gener från olika djur, och använder dem för att skapa ett slags levande biologiska vapen i form av gigantiska monsterdjur.
Men – något går, som alltid, fel.
De första vetenskapliga studierna där Crispr/Cas 9 beskrivs publicerades 2012. Men i filmen flyttas upptäckten nästan 20 år tillbaka i tiden: ”1993 gav ett genombrott med en ny teknik, känd som Crispr ...” Varför filmskaparna har valt 1993 är oklart – men med tanke på hur verklighetens Crispr-drama utvecklar sig är den intressant, denna märkliga datering.
Sedan 2015 har två forskargrupper varit del av en amerikansk patentstrid om Crispr/Cas 9. På ena sidan står University of California, där biokemisten Jennifer Doudna är verksam och som tillsammans med molekylärbiologen Emmanuelle Charpentier stod bakom den första vetenskapliga studien.
På andra sidan står molekylärbiologen Zhang Feng, verksam vid Broad Institute vid teknikuniversitetet MIT. Zhang Feng lyckades visa hur Crispr-tekniken kan användas i flercelliga organismer.
Broad Institute gavs patentet i den första rundan. Den sista april i år var det förhandling i överklagandedomstolen, och besked ska ges inom 90 dagar.
Kan Crispr användas för att skapa monster som i filmen, på det sätt som beskrivs? Filmen har fått vetenskapliga tidningar i USA att skriva filmrecensioner, som den här i Stat News.
Dwayne Johnson, som har en universitetsexamen i fysiologi, tackade på Twitter för uppmärksamheten.
Great RAMPAGE review from my fellow Science majors. We wanted to utilize real CRISPR technology as our scientific backdrop. Of course I still screw up what this acronym means. ♂️ https://t.co/CON7dPlTwY
— Dwayne Johnson (@TheRock) 12 april 2018
Klart är att filmvärlden faktiskt har mycket att tacka vetenskapen för. Tänk allt från skräckfilmer till Jurassic Park-filmerna, Eternal Sunshine of the Spotless Mind, alla rymdfilmer med svarta hål... Filmvärlden behöver den vetenskapliga utvecklingen för att hitta nya teman, helt enkelt.
Så oavsett hur det går i patentstriden – om inte vetenskapen hade utvecklat Crispr/Cas 9 hade Hollywood behövt göra det.