MSB kan få övervaka datatrafik

En ny förordning kan ge MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, mandat att placera ut sensorer för it-system i ”samhällsviktig verksamhet”, om verksamheterna själva begär hjälp. Det kan handla om företag, organisationer eller myndigheter som har ansvar för viktig infrastruktur eller funktioner i samhället.

Sensorerna ska upptäcka skadlig kod, spåra skadliga ip-nummer och kunna spela in och spara datatrafik, även personuppgifter. Om något it-hot dyker upp ska verksamheten varnas, men även MSB larmas automatiskt. Vilka hot sensorerna ska leta efter utgår från MSB.

Myndigheter och statliga bolag som bedöms vara allra mest känsliga ur säkerhetssynpunkt ska inte förses med sensorerna. De har redan i dag övervakning av Försvarets radioanstalt och systemet TDV, tekniskt detektering- och varningssystem.

Förslaget presenterades i början av året, och har under våren varit ute på remiss fram till fredagen.

De ideella föreningarna Dataskydd.net och Föreningen för digitala fri- och rättigheter har reagerat kraftigt på förslaget. Det ger MSB i princip fria händer, menar föreningarna, som avråder regeringen att ta beslut om förordningen. ”Förslaget rymmer inga krav på insyn eller tillsyn. Förslaget bygger i stället på att MSB får full handlingsfrihet.”

Värdet av övervakningen är också oklar, menar föreningarna, och riskerna med att lagra personuppgifter och till exempel e-postmeddelanden ignoreras i förslaget. Övervakningen kan påverka både dem som arbetar i offentlig sektor och medborgare som kontaktar myndigheter.

Även Svenska journalistförbundet har reagerat på förslaget, och skrivit ett yttrande trots att förbundet inte är remissinstans. Om MSB får möjligheten att övervaka datatrafik enligt förslaget kommer det att ”kraftigt begränsa journalister möjligheter att skydda källor i de fall källan finns på en myndighet”.

Journalistförbundet menar att förordningen står i strid med meddelarskyddet i tryckfrihetsförordningen.