Mikrobiologer fann bihemlighet

Redan i gamla egyptiska hieroglyfer kan man läsa om honungens undergörande verkan på människan. Men varför en förkylning känns lindrigare med en sked honung i teet har inte ens forskarna haft riktig kläm på.

Av en slump upptäckte Alejandra Vasques och Tobias Olofsson, mikrobiologiska forskare vid Campus Helsingborg, tio helt okända mjölksyrabakterier hos bin.

I en liten blåsa, som tom endast utgör en förlängning av strupen, förvarar biet nektar som det samlat in.

- I honungsblåsan, som blir större när bina fyller den med nektar hittades floran av de nya bakterierna, berättar Alejandra Vasques.

Tidigare har forskarna trott att den antibakteriella verkan som honung har kom från de blommor som bina sög nektar ur.

- Vi vet nu att även om bakteriefloran påverkas av olika nektar och alltså har en indirekt koppling till blommorna, så kommer den antibakteriella verkan från binas egna bakterier, säger Alejandra Vasques.

Nu har Tobias Olofsson och hon tagit patent på de tio nyupptäckta mjölksyrabakterierna.

För att de ska kunna ta fram nya biprodukter forskar de vidare för att se vilken roll bakterierna spelar och vilka honungssorter som är bäst.

- Vårt mål att ta fram en återhämtningsdryck som innehåller honung, säger Alejandra Vasques.

Förutom en dryck som innehåller citron, vatten, honung och bakterier har de en idé om bandage för sårläkning. Och även ett läkemedel för själva bina. På vårkanten kan mjölksyrabakterierna oftast inte leva på den sockerlösning odlaren förser bina med efter att ha slungat honungen. Då blir bina lätt sjuka. Men enligt Tobias Olofsson skulle man då kunna ge dem frystorkade bakterier.