Mikrober sanerar gasverkets bensinlager

Under gasverket i Värtan i Stockholm finns två vattenfyllda bergrum. De har tidigare har varit lager för lättbensin, också kallat nafta.

Nafta användes i produktionen av stadsgas. Nu är gasverket nedlagt sedan flera år, och det byggs bostäder på området som en del av den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden. Bergrummen ska byggas om till parkeringshus med plats för 1 200 bilar.

Men först måste allt förorenat vatten som finns i utrymmena saneras och sedan tömmas ut – och det är här de encelliga organismerna från domänen arkéer kommer in i bilden.

De är urtida mikroorganismer som har förmåga att omvandla kolväten som bensen till vatten och koldioxid. De liknar bakterier, men har en annan typ av cellmembran och cellväggar.

Arkéer finns i både natur och djur i många olika varianter och kan överleva i extrema miljöer. I Hjorthagsberget under gasverket används ett koncentrat som har skräddarsytts för att hantera den här typen av föroreningar.

Bergrummen ligger ned till 30 meter under jord och rymmer vardera 45 000 kubikmeter. När lagret togs ur drift 2010 pumpades all nafta ut. Naftan hade lagrats på en vattenbädd, och efter tömningen fylldes lagren på med nytt vatten.

Förra sommaren startade tester med den så kallade arkeametoden. Nu pågår en storskalig rening av 90 miljoner liter vatten. Vattnet pumpas upp till ett kar som rymmer 24 kubikmeter. Där tillsätts en lerblandning med arkéer, som förbrukar kolvätena.

I det steget försvinner i stort sett all förorening av nafta. Halten är lägre än 0,2 mikrogram per liter, enligt det kommunala bolaget Stockholm parkering som planerar att bygga p-huset och är med och utför saneringen.

Efter karet går vattnet till ett steg med mekanisk vattenrening. Sedan pumpas det ned i bergrummet igen.

– Det är ett slutet system. Vi pumpar upp och pumpar ned. I prover ser vi att vattnet är helt rent när vi släpper tillbaka det till berget, säger Fredrik Söderholm, vice vd Stockholm parkering.

I bergrummen blandas det renade vattnet med allt annat vatten som finns där. Mikroorganismer följer med ner, och gör att bioprocessen pågår även i bergrummen.

Saneringen beräknas vara klar nästa sommar. Målet är att få ned halten av nafta i vattnet till 8 mikrogram per liter. Efter hela processen ska lagret tömmas. Innan det får ske krävs en vattendom. Vattnet renas ytterligare ett steg, och släpps ut i det vanliga dagvattensystemet som mynnar ut i Husarviken.

– Vi vill vara säkra på att vattnet vi släpper ut ska vara renare än det som finns i Husarviken, säger Fredrik Söderholm.

Saneringen krävs för att de miljöfarliga ämnena inte ska läcka ut, och är en förutsättning för att det ska kunna byggas bostäder och annat i området.

– Nafta innehåller ämnen som är cancerframkallande så det är viktigt att det inte finns någon nafta kvar, säger han.

Arkeametoden har inte använts i stor skala i Sverige tidigare. Företaget Nynas fick 2014 tillstånd att använda metoden för en del av saneringen av förorenade massor vid oljeraffinaderiet i Nynäshamn. Nästa sommar ska Nynas rapportera till domstolen hur det har gått, och innan dess vill företaget inte berätta mer.

Mikroorganismerna till berget under gasverket kommer från företaget Oppenheimer Biotechnology i USA. Andra företag i branschen samlar in mikroorganismerna från bland annat komagar. Oppenheimer Technology hämtar mikroorganismerna från miljöer vid till exempel oljekällor, och odlar dem sedan i laboratorium.

– Det är som en surdeg, de sparar mikroorganismer och odlar dem med olja som näring. När de skördas blir det som ett brunt skum som torkas, säger Johan Sidenmark, Nordic bioengineering.