Mannen som åt sig igenom världen

Sjuttonhundratalet var inte bara tiden då champagnen uppfanns, det var även upplysningens tid, där förnuftet och vetenskapen äntligen skulle triumfera över religion och vidskeplighet. Världen kunde och skulle förklaras i alla sina delar. Kunskap skulle inhämtas från världens alla hörn och bli en bas för samhällsutvecklingen.

Vetenskapsakademier grundades i allt fler europeiska länder med syfte att insamla kunskap. Den franske sjöfararen Louis Antoine de Bougainville seglade jorden runt och kartlade okända kuster och övärlden i Stilla havet. Linné skickade ut sina lärjungar över världen för att samla växter och rapportera om främmande länder (två av dem, Daniel Solander och Anders Sparrman, var för övrigt med på kapten Cooks världsomseglingar). Till botaniska och zoologiska trädgårdar i Europa kom mängder av örter och djur från jordens alla länder för undersökning och katalogisering. Den franske författaren och filosofen Denis Diderot beslutade sig för att skapa ett bokverk som i sig innehöll all världens samlade kunskap – en encyklopedi.