Industriskiftet: Renewcell återvinner tio ton gamla kläder i timmen i nedlagt pappersbruk

Efter tio år av utvecklingsarbete har svenska Renewcell kommit igång kommersiellt: de återvinner gamla kläder, och separerar blandade fibrer till ”rent” material. Dagarna före nyår gick första leveransen från nya fabriken.

Teknikchefen Kristina Elg Christoffersson visar runt bland de stora maskinerna som nästan, men inte riktigt, ser ut som en vanlig pappersbrukslinje. Vi befinner oss också i SCA:s gamla pappersbruk Ortviken i Sundsvall, och delar av utrustningen kommer från just pappersindustrin.

– Det vi gör här är unikt. Samtidigt använder vi till väldigt stor del processteg som redan finns att köpa, så det går fort att skala upp det hela, säger Kristina Elg Christoffersson.

Tio ton utslitna kläder i timmen

Här matas utslitna kläder in i ena änden, vid full kapacitet omkring tio ton i timmen, dygnet runt. I andra änden får man ut buntar med vita krispiga ark.

– Vi tar gamla bomullsplagg och återvinner dem till nya cellulosatextilier, sammanfattar Kristina Elg Christoffersson.

Och det finns flera skäl till att man gör det just i Ortviken, där SCA lade ner sin tryckpappersproduktion 2021.

– Här finns en hamn som tar containerfartyg, vi kan köpa grön el från vattenkraft, och har god tillgång till vatten av hög kvalitet från Indalsälven. Och vi kan köpa ånga från SCA:s bioeldade värmepannor, och delar biorening med deras nya CTMP-fabrik.

Därtill blev omkring 800 personer uppsagda när SCA stängde sina tryckpappersmaskiner.

– Vi har kunnat knyta till oss många duktiga människor, som jobbat med processer inom samma område som vi. Totalt på företaget är vi omkring 130 personer i dag, säger Kristina Elg Christoffersson.

Startade som forskning vid KTH

Varje år förbrukas över 110 miljoner ton kläder världen över, och siffran beräknas stiga med ytterligare cirka 50 miljoner ton till 2030. Mindre än en procent av det återvinns idag till nya kläder, och FN:s handelsorgan Unctad bedömer att det slängs eller bränns motsvarande en sopbil full med tyg varje sekund, dygnet runt.

En orsak är att de flesta textilier består av blandade material som är svåra att avskilja från varandra. En annan att mekanisk återvinning inte ger tillräckligt god kvalitet på slutprodukten.

För tio år sedan började forskare vid KTH utveckla en metod för att kemiskt separera molekylerna i cellulosabaserade tyger, så att man kan göra nya fibrer av dem, och startade bolaget Renewcell. En pilotanläggning i värmländska Kristinehamn invigdes 2018.

Nu har Renewcell startat kommersiell produktion av dissolvingmassa med varumärkesnamnet Circulose.

– Inledningsvis kommer vi att ha en kapacitet på 60 000 ton per år, och därefter ökar vi till runt 120 000 ton. Sedan finns intentioner att bygga mer kapacitet, upp till 400 000 ton om året, säger Kristina Elg Christoffersson.

Råvara: Kasserade och sorterade textilier

Råvaran är alltså kasserade kläder och tygspill från textilindustrin, huvudsakligen från Bangladesh och Turkiet, men även från det skånska återvinningsföretaget Sysav, som i sin anläggning Siptex automatiserat sorterar textilier som lämnas för återvinning.

Materialet anländer i balar på 300 kilo, som matas in i kvarnar och rivs till centimeterstora bitar. Renewcell tar emot material på minst 95 procent bomull och max 5 procent syntetfiber, men processen ska förfinas så att man längre fram kan hantera upp till 10 procent syntetmaterial.

I flera magnetiska och mekaniska steg avskiljs metall- och plastdelar som knappar och dragkedjor. Därefter blandas tygbitarna med vatten, och mals till önskad fiberlängd.

– Sedan tar vi bort färg och bleker fibrerna i flera steg med ozon och väteperoxid. Det är bara vi som gör detta med enbart återvunnen textilfiber. Och vi styr cellulosakedjorna till den längd kunden vill ha. Att göra det med återvunnen textil är också helt nytt. Vår produkt är unik i världen, säger Kristina Elg Christoffersson.

Och syntetfibrerna avskiljs, med en patenterad metod som Renewcell inte vill offentliggöra.

– Vi väljer att inte berätta exakt hur vi gör, men vi har en process som fungerar. Vi får inte ner syntethalten till noll, men till en låg halt som kunden kan hantera, säger Kristina Elg Christoffersson.

Det avskilda syntetmaterialet pressas och skickas till Korstaverket som bränsle. Kvar blir en cellulosaslurry med omkring 98 procents vattenhalt.

Denna silas och går ut på en viraduk, där vatten sugs ut underifrån med vakuumteknik.

– Vi har återanvänt det steget från en av SCA:s stängda pappersmaskiner, och dockat ihop det med helt ny utrustning.

Därefter går massan, nu med en vattenhalt runt 35 procent, till pressning mellan varma valsar. Den valsade massan går genom en begagnad torkmaskin som tidigare använts på ett massabruk i Finland, omkring 30 meter lång och åtta meter hög, där 30 stora fläktar torkar massan med varmluft.

– Den kom hit i 70 sjöcontainrar. Jag är djupt imponerad av teknikerna som monterade ihop den, säger Kristina Elg Christoffersson.

H&M och Levi's köper arken

Färdig Circulose ska vara cirka 1,2 millimeter tjock, ha en jämn yta, och en ytvikt mellan 400 och 900 gram per kvadratmeter. Man tar fortlöpande prover på syntetfiberhalten, ljusheten, viskositeten och andra parametrar för att säkerställa att produkten motsvarar kundens önskemål.

Materialet skärs till ark, som pressas i balar om 200 kilo, och varje enskild bal får ett id för spårbarhetens skull. Köparna är några av världens största textilfibertillverkare i Asien och Europa, som gör tråd av Circulose-arken.

– Vi levererar en drop in-produkt: kunderna behöver inte bygga nya fabriker för att kunna hantera den, säger Kristina Elg Christoffersson.

Tråden säljs till textiltillverkare som gör tyg av den. Tyget går sedan till modevarumärken, däribland kända jättar som Levi's och H&M, som syr nya kläder av det återvunna materialet.

Renewcell samarbetar också direkt med mindre modeskapare.

– Jag får nästan dagliga förfrågningar från designer och andra, som undrar hur de kan få tag på återvunnet material. Och det är ju ofta de lite mindre aktörerna som driver trenderna och påverkar de större klädkedjorna, säger Renewcells kommunikationschef Nora Eslander.

Nyligen bar artisten Tove Lo en klänning i materalet Circulose, av märket Jade Cropper, på omslaget till Vogue Scandinavia.

Och efterfrågan på återvunnen cellulosatextil tros bara öka. Lågt räknat vill de stora modevarumärkena ha 2,3 miljoner ton 2030, enligt en marknadsundersökning som Renewcell låtit göra. Högt räknat behöver de 8,9 miljoner ton.

– Den årliga, globala textilkonsumtionen bara växer, men bomullsproduktionen kan inte öka mycket mer. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med lämplig odlingsmark för det, säger Kristina Elg Christoffersson.

Här i Europa tillkommer dessutom EU:s avfallsdirektiv, som föreskriver att alla medlemsstater ska samla in textil separat från annat avfall senast till 1 januari 2025.

– Vi utgår från att det kommer att göra mer råvara tillgänglig nära oss. Förhoppningsvis även i Sverige, säger Kristina Elg Christoffersson.