Opinion

”Höj kraven så bygger vi snålt på riktigt”

STOCKHOLM 20111215 Byggkranar på ett bostadsbygge på Kungsholmen. Foto: Anders Wiklund/Scanpix
STOCKHOLM 20111215 Byggkranar på ett bostadsbygge på Kungsholmen. Foto: Anders Wiklund/Scanpix
Johnny Kellner, teknik- och miljöchef på Veidekke i Sverige
Johnny Kellner, teknik- och miljöchef på Veidekke i Sverige
Conny Pettersson, vd på Swedisol AB
Conny Pettersson, vd på Swedisol AB

DEBATT. Boverkets nuvarande byggregler utgår från mängden köpt energi till byggnaden, i stället för dess verkliga energibehov. Det är orimligt att använda värdefull el för att värma hus i områden där det finns fjärrvärme, skriver Johnny Kellner, och Conny Pettersson.

Våra byggnader står för nästan 40 procent av Sveriges totala energianvändning och har en stor klimatpåverkan. Nya byggnader ska stå i uppåt hundra år och det är hög tid att Boverket utformar byggregler som åstadkommer verklig energieffektivisering.

Kraven på energihushållning i Boverkets nuvarande byggregler utgår från mängden köpt energi till byggnaden, i stället för dess verkliga energibehov. Det kan öka byggnadernas faktiska klimatpåverkan.

Med eldrivna bergvärmepumpar i stället för fjärrvärme kan man i stort sett halvera mängden energi som måste köpas in för att värma upp en byggnad. Kortsiktigt kan det framstå som ekonomiskt fördelaktigt för konsumenten. Men både ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och ur klimatsynpunkt är det inte långsiktigt rimligt att använda värdefull el för att värma hus i områden där det finns fjärrvärme.

En byggnads faktiska värmebehov är lika oavsett vilket uppvärmningssystem som installeras. Men när energikraven baseras på den köpta energin kan man med en värmepump klara kraven med sämre isolerade hus. Det är inte rimligt. Värmesystem kan bytas många gånger under en byggnads livslängd, och ett hus som ska stå i hundra år måste byggas för att minimera värmebehovet.

Det duger inte att hänvisa till att svensk elproduktion har låga utsläpp och att vi därför inte behöver hushålla med elen. Koldioxiden känner inte av några nationsgränser och det gör inte heller elen i det sammankopplade nordeuropeiska elsystemet. Genom att exportera vårt elöverskott, i stället för att slösa bort det i dåligt isolerade hus, skapas förutsättningar att minska klimatpåverkande utsläpp från kolkraftverk på kontinenten.

Problemet kan enkelt åtgärdas genom att införa så kallade primärenergifaktorer i byggreglerna, som tar hänsyn till de förluster som sker vid energiomvandlingen innan konsumenten kan köpa sin el. Det innebär att den el som går åt för att värma byggnaden räknas upp med exempelvis en faktor 2,5 när energianvändningen beräknas.

En sådan metod har redan införts i Finland och Danmark. Det bör noteras att branschorganisationerna Svensk Energi (el) och Svensk Fjärrvärme gemensamt har föreslagit samma faktor.

Boverket, är det inte snart dags att ta ett helhetsgrepp i byggreglerna?

Om byggbranschen får begripliga och långsiktiga regler som tar hänsyn till vår globala klimatpåverkan kan framtidens hus byggas energieffektiva på riktigt.

Johnny Kellner, teknik- och miljöchef på Veidekke i Sverige

Conny Pettersson, vd på Swedisol AB