Säkerhet

Guide: Så surfar du säkert på internet

Fortnite Foto: Epic Games
Fortnite Foto: Epic Games
Roblox Foto: Roblox
Roblox Foto: Roblox
Karin Nygårds är lärare och programledare för Hackerskolan. Foto: Olivia Eriksson
Karin Nygårds är lärare och programledare för Hackerskolan. Foto: Olivia Eriksson
Snapchat. Foto: Omar Marques
Snapchat. Foto: Omar Marques
Karl Emil Nikka jobbar med it-säkerhetsutbildningar på det egna företaget Nikka Systems. Foto: Ulf Edvinsson
Karl Emil Nikka jobbar med it-säkerhetsutbildningar på det egna företaget Nikka Systems. Foto: Ulf Edvinsson
Tiktok. Foto: Imaginechina
Tiktok. Foto: Imaginechina

Skydda ditt konto mot hackare, undvik att bli blåst på nätet och så skapar du riktigt bra lösenord som är enkla att komma ihåg. Ny Teknik har med hjälp av två experter tagit fram en guide för dig som vill lära dig surfa lite säkrare på nätet.

Publicerad

Visste du att bara lite fler än hälften av eleverna i grundskolan får lära sig hur de surfar säkert på nätet. Ännu färre får lära sig hur de kommer på bra lösenord. Det visar rapporten Internet och barnen från Internetstiftelsen.

Det tycker vi på Ny Teknik är dumt. Säkra lösenord och säker internetanvändning är viktigt, oavsett hur gammal man är. Därför har vi bett två experter ta fram tips på enkla och effektiva saker man kan göra för att surfa lite säkrare.

Råden funkar lika bra oavsett om man går i mellanstadiet, eller om man är förälder eller lärare och vill prata med barn om internet, konton och säkerhet.

Snapchat. Foto: Omar Marques
Snapchat. Foto: Omar Marques

Berätta aldrig vad du har för lösenord

Det viktigaste du kan göra är att hålla ditt lösenord hemligt.

Det händer ofta att folk på onlinespel eller sociala medier ber om ditt lösenord. De kan säga att de ska hjälpa dig att lösa ett problem eller ge dig prylar. Lita aldrig på det.

– Om någon ber om ditt lösenord vet du att det är en bedragare, säger Karl Emil Nikka som driver företaget Nikka Systems och utbildar folk i it-säkerhet.

Han berättar att personer som jobbar på sociala nätverk som Facebook eller Instagram, eller onlinespel som Fortnite eller Roblox, kan hjälpa dig utan att du behöver ange ditt lösenord.

De enda som ber om ditt lösenord är folk som försöker lura av dig ditt konto.

– Tyvärr är det alldeles för många som blir lurade att delar sina lösenord för att exempelvis få pengar i ett spel, säger Karin Nygårds som är lärare och programledare för Youtube-serien Hackerskolan.

Sedan finns det förstås personer som du kan behöva dela lösenord med. Som dina föräldrar till exempel.

– Lösenord ska vara hemliga. Men det gäller inte alltid för barn. Du kan behöva hjälp av mamma och pappa till exempel. Men du kan tänka så här: dela bara ditt lösenord med någon som du skulle dela tandborste med, säger Karin Nygårds.

Roblox Foto: Roblox
Roblox Foto: Roblox

Långa lösenord är bättre än krångliga

Men vilka lösenord är bra då?

Förut brukade många rekommendera krångliga lösenord med massor av siffror och konstiga tecken. Problemet är att då har du ett lösenord som är supersvårt att komma ihåg.

– Det försöker jag trumma in. Om ditt lösenord är typ ”13w43/!@af” då måste du skriva ner det på en lapp för att komma ihåg det. Då är det bättre att hitta på en mening som har du lätt att komma ihåg som ”JagGillarVerkligenElefanter”. Sen kan du lägga till en siffra efteråt eftersom det ofta behövs, säger Karin Nygårds.

På samma sätt kan du hitta på dina egna lösenord.

Välj en mening på 3-4 ord och lägg till en siffra på slutet. Det blir enkelt att minnas och är faktiskt säkrare än det där korta krångliga lösenordet.

Tiktok. Foto: Imaginechina
Tiktok. Foto: Imaginechina

Olika lösenord till olika konton

Det här har du säkert hört förut, men helst ska du ha olika lösenord på alla dina konton.

Annars finns det ju risk att någon som fått tag på din Spotify-inloggning också kan komma åt din Snapchat, ditt Discord-konto eller din Steam-profil.

Men att hålla hundra lösenord i huvudet är inte helt lätt. Det finns ett par sätt att göra livet lite lättare.

Det enklaste är kanske att ha ett lösenord som du ändrar lite för varje sajt eller app.

– Jag brukar säga, ta en lång fras och lägg till något. ”JagGillarElefanterTikTok” när du loggar in på Tiktok, eller "JagGillarElefanterInstagram" när du loggar in på Instagram, så har man unika på varje ställe. Då har du ett system, säger Karin Nygårds.

Ännu hellre ska du kanske lägga till något annat på slutet, så det inte blir för lätt att gissa vilket lösenord som går till vilket konto. Du kanske kan ha "JagGillarElefanterRosa" på Snapchat och "JagGillarElefanterSvart" på Steam.

Om det är ett konto som är extra viktigt att skydda är det ditt mejlkonto. Om du glömt lösenordet till en annan tjänst kan du ju ofta få en påminnelse skickad till mejlen. Så det bästa är om du har ett helt unikt, och extra starkt lösenord just till ditt e-postkonto.

Bonusnivå för den som vill: Lösenordshanterare

Ännu bättre är kanske att spara lösenorden i en app. Men det gäller att passa sig. Många kanske sparar lösenorden i anteckningarna på mobilen. Där är de inte skyddade.

I stället ska du använda något som kallas för lösenordshanterare. Det är en app där alla lösenord sparas krypterad, vilket betyder att inte vem som helst kan läsa dem.

Då behöver du egentligen bara ha ett lösenord i huvudet: det som går till lösenordshanteraren. Alla andra lösenord finns ju sparade där.

Den lösenordsapp som Karl Emil Nikka rekommenderar heter Lastpass. Den finns både till Android, Iphone och till alla datorer oavsett om det är Windows, Mac eller en Chromebook. Dessutom är Lastpass gratis att använda.

Om du bara använder mobil, dator och surfplatta från Apple finns ett annat alternativ som heter Icloud Nyckelring. Det finns inbyggt på varje Iphone, Ipad och Mac och fungerar i princip likadant som Lastpass. Men det funkar förstås inte om du använder en Windows-dator, Chromebook eller Android-mobil.

Vill du läsa mer om hur lösenordshanterare fungerar har vi skrivit en guide om det här.

Fortnite Foto: Epic Games
Fortnite Foto: Epic Games

Låna inte ut dina grejer

– Låna aldrig ut din mobil eller dator annat än kanske till din bästis eller någon i din familj. Du vill inte att någon annan ska komma åt sakerna du har på din dator, säger Karl Emil Nikka.

Det omvända gäller också. Låna helst inte en kompis mobil eller dator för att logga in och kolla din mejl eller dina sociala medier. Och om du gör det – se till att logga ut innan du lämnar tillbaka datorn eller mobilen. Annars kan din kompis komma åt ditt konto.

Akta dig för bluffappar och bluffsidor

Det är inte bara andra människor som försöker lura dig på nätet. Det finns massor av appar och hemsidor som du ska passa dig för.

– Om du hittar en app i Appstore eller Google Play som påstår att den gör din mobil snabbare, eller hjälper dig att fuska i ett spel då är det förmodligen en bluff, säger Karl Emil Nikka.

På samma sätt finns det hemsidor som till exempel hävdar att du kan få bättre spridning på dina inlägg i sociala medier om du registrerar dig där. Eller som påstår att du får gratis nycklar, lootlådor eller några andra prylar i spel som Fortnite, Roblox eller Counter-Strike.

Vad de här bedragarna vill är lite olika. Ibland vill de kanske snoka på information som är sparad på din telefon. Andra gånger hoppas de att du ska mata in ditt lösenord så att de komma åt ditt konto.

– Det är jättesvårt att veta vilka sidor och appar som är äkta, det bästa är att fråga en förälder eller en annan vuxen, säger Karl Emil Nikka.

Berätta om vad som hänt

På samma sätt är det viktigt att berätta för en vuxen om du råkar illa ut på nätet, eller om du stöter på något som känns obehagligt.

– Det är alltid bättre att berätta om något blivit fel, säger Karin Nygårds.

Så få lär sig it-säkerhet i skolan

Internetstiftelsen har frågat elever på mellanstadiet och högstadiet om de fått undervisning inom några olika ämnen kopplade till digital kompetens. Så här många svarade ja på varje ämne.

Programmering: 69 procent.

Mot nätmobbning: 74 procent.

Digital källkritik: 90 procent.

Upphovsrätt: 58 procent.

Säker användning: 57 procent.

Säkra lösenord: 44 procent.

Källa: Barnen och internet 2019.