GDPR spiken i kistan för statens digitala vårdtjänst

Efter att ha hämtat inspiration från Microsofts kommersiella tjänst Healthvault, bestämde sig dåvarande alliansregering för att starta prestigeprojektet "Hälsa för mig" år 2012. Målet: Att ta fram en digital tjänst där alla svenskar – frivilligt – kan samla all sin vård- och hälsodata på ett ställe. Men projektet stötte snabbt på problem.

Enligt ursprunglig plan skulle tjänsten lanseras 2014. Men en omtvistad upphandling ledde att det dröjde till maj 2015 innan E-hälsomyndigheten kunde skriva kontrakt med Capgemini. Bolaget, ägare i Frankrike, skulle då samarbeta med Microsoft för att leverera tjänsten.

Granskning inleddes – efter Ny Tekniks avslöjande

I juni 2015 kunde Ny Teknik avslöja att det fanns stora integritetsrisker gällande "Hälsa för mig". Detta eftersom lagringen av svenskarnas hälsodata skulle komma att ske i Microsofts datacenter i Irland och Nederländerna.

Avslöjandet ledde till att Datainspektionen inledde en utredning om den kommande tjänsten, redan innan den var lanserad. Nästa bakslag för "Hälsa för mig" kom i april 2017. Då var Datainspektionen klar med sig granskning, och la fram en rapport som varnade för bristande hantering av känsliga uppgifter.

Den dräpande kritiken gällde bland annat hur vårddata skulle kunna delas vidare till externa appar som ansluts till tjänsten. Känsliga personuppgifter kan därigenom riskera att få en oöverblickbar spridning, skrev Datainspektionen i sin rapport.

Datainspektionens granskning ledde till att projektet stoppades sommaren 2017, efter en dom från Förvaltningsrätten.

E-hälsomyndigheten hävdade dock att arbetet med tjänsten fortsatte, domen till trots. Men efter att ha intervjuat ansvariga hos myndigheten slår DN nu fast att projektet har gått i graven.

E-hälsomyndigheten: "Ingen vill bygga tjänster i juridisk gråzon"

Spiken i kistan blev GDPR, EU:s nya dataskyddslag. GDPR, som infördes i våras, innebär att myndigheter i lägre grad får förlita sig på enskildas samtycke vid behandling av personuppgifter.

– Med facit i hand, det är ingen myndighet eller företag som vill bygga tjänster och ligga i en juridisk gråzon, säger Carl Jarnling, projektledare på E-hälsomyndigheten, till DN.

DN: Sedan 2014 har ni lagt 140 miljoner kronor på projektet med hälsokontot. Vad har svenskarna fått för de pengarna?

– För de pengarna har vi tyvärr inte kunnat öppna någon tjänst. Vi har fortsatt att bygga den kunskap och erfarenhet som vi nu har, tagit fram grund till avtal och allting runtomkring. Men det är inget som kommit någon till nytta, än så länge, säger Carl Jarnling.

E-hälsomyndigheten har dock fortfarande kvar uppdraget från regeringen att ta fram ett personligt hälskonto. I höst ska därför myndigheten undersöka om någon del av Hälsa för mig kan leva vidare i separata projekt.