Populärteknik

Fyra satellitsystem för positionering

Peter Lindström, projektledare på Ruag Space. Foto: Kaianders Sempler
Peter Lindström, projektledare på Ruag Space. Foto: Kaianders Sempler
En Galileo-dator görs klar för test i vakuumkammare hos tillverkaren Ruag i Kallebäck.
Foto: Kaianders Sempler
En Galileo-dator görs klar för test i vakuumkammare hos tillverkaren Ruag i Kallebäck. Foto: Kaianders Sempler

Fredagen den 12 oktober 2012 sändes ytterligare två av de planerade 30 Galileosatelliterna upp i omloppsbanor. Systemet kan nu äntligen provköras.

Publicerad

I dag finns fyra olika satellitsystem för positionering: amerikanska gps, ryska Glonass, europeiska Galileo och kinesiska Beidou (Compass).

Amerikanska gps,  Global Positioning System, är äldst. Det utvecklades av och för amerikanska militären på 1970-talet, men det skulle dröja till 1995 innan det började användas civilt i större skala. Gps-systemet består av 30 satelliter i banor runt jorden. De fungerar så att de varje sekund sänder ett ”ping” med informationen ”Jag är satellit så och så och nu sänder jag min tidssignal”. En gps-mottagare på jorden jämför sedan tidssignalerna hos fyra satelliter och kan därigenom få fram sin position på några meters noggrannhet. Numera finns gps-mottagare i var och varannan mobiltelefon. Det är nämligen gratis att använda gps.

Ursprungligen fanns ett lås i systemet som sänkte noggrannheten för civila användare (”selected availability” gav 30 meters noggrannhet i stället för 3) men det togs bort år 1997 av president Clinton. Dock med reservationen att om världsläget så kräver ska det snabbt kunna kopplas på igen.

Glonass (GLObalnaja NAvigatsionnaja Sputnikovaja Sistema) är den ryska motsvarigheten till gps. Systemet började byggas upp i dåvarande Sovjetunionen och kom i drift i december 1983.

Efter Sovjetunionens upplösning har projektet lidit av ekonomiska problem och har varit enbart delvis utbyggt, men i och med ett avtal med Indien har finansieringen ordnats. Systemet är nu helt utbyggt och täcker hela Rysslands och Indiens territorier.

– Iphones för den ryska marknaden innehåller numera mottagare som kan använda Glonass, säger Peter Lindström, projektledare för utvecklingen av datorerna till Galileo. Annars blir det nämligen höga tullar på mobiltelefonerna.

Det kinesiska systemet Beidou (kallas även Compass) byggs just nu ut i rasande takt. I dag ingår 15 satelliter, och man koncentrerar sig på att täcka Kina och Asien.

Sist i tidtabellen ligger europeiska Galileo. I fredags skickades satelliterna nummer 3 och 4 upp med en Sojuz-raket. Nu ska man företa IOV (in orbit verification). Därefter är systemet äntligen klart för att provköras.

Galileo

Galileosystemet ska fullt utbyggt bestå av 27 satelliter i tre banplan på 20 000 km höjd. Därtill kommer tre reservsatelliter.

Ursprungligen var Galileo tänkt att finansieras privat, men det visade sig snart att industrin inte var intresserad. Det gick nämligen inte att ta betalt för tjänster som var gratis via gps. Efter en flerårig strid blev det till slut EU som tog över hela notan på 3,5 miljarder euro. I samband med euro­krisen är detta emellertid nålpengar. EU ger lika mycket i subsidier till tobaksodling i Sydeuropa.

Egentligen var det tänkt att även Indien och Kina skulle vara med i Galileo, men indierna anslöt sig till det ryska Glonass, och kineserna beslöt att bygga ett eget system.