Innovation
Fladdermus förebild för små drönare
Den långörade fladdermusens sätt att rotera vingen under flykt kan vara nyckeln till drönare som kan navigera på små ytor. Det hoppas forskare på Lunds universitet.
Det är inte bara cirkuselefanten Dumbo som använder sina långa öron för att kunna flyga. Samma knep används av den bruna långörade fladdermusen (Plecotus auritus) som tar hjälp av både sina stora öron och sin kropp för att generera lyftkraft.
Det har forskare vid Lunds universitet kommit fram till genom att låta tränade fladdermöss flyga i en vindtunnel. På det sättet skiljer sig den långörade fladdermusen från andra fladdermöss som forskarna tidigare studerat.
– Vi visar att luften bakom kroppen på en långörad fladdermus accelereras nedåt. Det innebär att kroppen och öronen skapar lyftkraft, säger Christoffer Johansson Westheim som är lektor på biologiska institutionen på Lunds universitet.
Forskningen på fladdermössen är ren grundforskning och en del i forskarnas arbete med att bättre förstå hur djur med aktiv flygförmåga håller sig i luften. Men studierna av den långörade fladdermusens sätt att flyga har gett Christoffer Johansson Westheim och hans kolleger idéer som kan komma till nytta för att konstruera riktigt små drönare som, precis som fladdermusen, flyger genom att flaxa med vingarna.
– Vi har hittat en mekanism med flaxande vingar som gör att man kan skapa en framåtriktad kraft under långsam flygning, säger Christoffer Johansson Westheim.
Mekanismen bygger på en vingrotation under slutet av vingens uppslag som forskarna inte sett tidigare.
Genom att kopiera fladdermusens teknik skulle små drönare med flaxande vingar i stället för propellrar kunna manövrera lika säkert som en fladdermus i låg fart på små ytor, till exempel inomhus.
Christoffer Johansson Westheim tror dock att det kommer att dröja ett bra tag innan det finns en mekanisk fladdermus som kan mäta sig med den av kött och blod.
