Digitalisering

Elever: Utbildningen var väldigt dåligt marknadsförd

Sebastian Ridderskans och Linn Suhonen är ensamma i klassrummet på KTHs första utbildning till tekniklärare i högstadiet. Utbildningen har tjugo platser, men bara tre utnyttjas nu. Läs om deras situation i artikeln 'Elever: Utbildningen var väldigt dåligt marknadsförd' som ligger i högerspalten. Foto: Marc Femenia
Sebastian Ridderskans och Linn Suhonen är ensamma i klassrummet på KTHs första utbildning till tekniklärare i högstadiet. Utbildningen har tjugo platser, men bara tre utnyttjas nu. Läs om deras situation i artikeln "Elever: Utbildningen var väldigt dåligt marknadsförd" som ligger i högerspalten. Foto: Marc Femenia

Bara sju procent av dagens tekniklärare har tillräcklig utbildning i ämnet. På KTH lär sig nu tre blivande lärare allt om teknikämnet.– Det är vi som är kursen. Och så Mattias, men han kunde inte komma i dag, säger Linn Suhonen och Sebastian Ridderskans.

Publicerad

I en i övrigt tom skolsal på Stockholms universitet sitter de två brinnande andarna. De går KTH:s minsta kurs – utbildning till tekniklärare.

– Det är viktigt att lära ungdomarna hur man använder teknik, och hur det fungerar. Det ska aldrig vara magi när det kommer vatten ur kranen eller mobiltelefonen laddas. Vi lever inte i en Harry Potter-värld, utan det finns riktiga lösningar bakom allting, säger Linn Suhonen.

– Och vi måste fundera över de etiska frågorna, och moralfrågor. Vad är ekologiskt hållbart? Vad är bra teknik? Och dålig?

Efter 4,5 års utbildning blir de behöriga lärare i tre ämnen: teknik, matematik och antingen fysik, kemi eller engelska. Samt kan kalla sig teknologie kandidat.

Ändå är det bara tre platser av de 20 som finns som utnyttjas. De har några förklaringar:

– Utbildningen var väldigt dåligt marknadsförd. Vi båda hittade den av en slump. Folk som vill bli grundskollärare söker inte på KTH.

– Sen behöver man samma behörighet för att bli tekniklärare som civilingenjör. Och civilingenjör har högre lön och status.

Men Linn Suhonen vill inte bli civilingenjör. Hon vill bli lärare. Och hon vill undervisa i grundskolan.

– Där är de redan skoltrötta. Grundskolan är viktigast. Där vill jag göra tråkiga ämnen roliga. För ”tråkigt” blir det när man inte förstår, och inte hänger med. Det ska jag bota!

Hon har en bakgrund som lärare i ko­skötsel på naturbruksgymnasiet i Västerhaninge.

– Jag gillade att undervisa, men jag längtade efter ett rent klassrum där jag står och pekar på saker och undervisningsmaterialet inte väger 800 kg och gör motstånd.

Sebastian Ridderskans har läraryrket i familjen. Men hans egen passion för att undervisa väcktes när han arbetade som simtränare:

– Jag upptäckte hur kul det var att jobba med ungdomar och se hur de utvecklades.

Just nu läser de matematik tillsammans med studenter på Stockholms universitet. De ser sig inte som världsförbättrare.

– Mera som samhällsbyggare.

Hjälp oss att granska tekniken i skolan!

Går du i grundskolan? Har du barn i grundskolan? Hjälp oss att kartlägga hur teknikundervisningen fungerar genom att svara på tre frågor.

 

  1. Är teknik ett eget ämne på ditt/ditt barns schema?
  2. Är din/ditt barns lärare behörig i teknik?
  3. Har teknikundervisningen ökat ditt/ditt barns intresse för teknik?

     

Skicka dina svar till:

teknikiskolan@nyteknik.se

(Ange årskurs, skola och ort. Uppgifterna behandlas anonymt)