Ekkono gör iot-prylarna smarta

Besök turnén eller se finalen! Köp biljetter till 33-listan här.

Det är elfte året som Ny Teknik och Affärsvärlden sammanställer 33-listan, med målet att gallra fram de 33 hetaste svenska startupbolagen. Tidigare listor har rymt framgångssagor som Truecaller, Spotify och Yubico. För att hitta alla de bästa idéerna befinner sig 33-listan just nu på turné. Den 19 april är det dags för ett stopp i Göteborg, där tre bolag inför en jury tävlar om en direktplats. Ett av bolagen kommer från Varberg och heter Ekkono.

Att göra prylarna som tillhör – eller kommer att tillhöra – sakernas internet smarta är ett måste. Men att bearbeta data i nätverkets utkanter, det som kallas edge computing, är en utmaning. I molnet är det enkelt att koppla på beräkningskraft och minneskapacitet. Vid nätverkets kant är förutsättningarna helt annorlunda: enheterna ska vara små, ha lång batteritid och vara så billiga som möjligt.

Ekkono, ett litet ungt bolag från Varberg, erbjuder en lösning. Med en programvara som bäddas in i existerande lösningar via en tillhörande verktygslåda får iot-prylarna egna artificiella hjärnor.

– Vår produkt bygger på sju års forskning vid Borås Högskola och möjliggör träning av individuella maskininlärningsmodeller på små plattformar, det vill säga edge, tack vare ett litet fotavtryck. På så sätt kan man lösa ett antal olika utmaningar, säger vd Jon Lindén.

Så funkar smarta iot-prylar

Varför måste iot-prylar vara smarta? Varför måste en sensor ha intelligens? Skälen är många. En liten uppkopplad enhet i nätverkets utkant kan generera en oerhörd mängd data, så mycket att det blir svårt att slussa allt till en datareservoar i molnet. En del löser det här med att bara skicka snittvärden.

– Men genom att köra ute i de uppkopplade enheterna kan man exempelvis se vibrationer och mätvärden för motorer med tusentals samplingar per sekund. Du får verkligen tillgång till den verkliga datan, istället för trubbig data. Sedan vill man också skicka upp mer relevant och förberedd data till molnet, där man gör annan bearbetning som lämpar sig bättre att göra där, säger Jon Lindén.

Andra fördelar: automation och säkerhet. Den automation som bygger på att kommunikationen sker med millisekunders fördröjning sparar tid om beräkningar och beslut om åtgärder kan göras och tas i den omedelbara närheten. Och känslig information behöver inte passera landsgränser och molntjänster.

– Det är inte alltid kunden vill att data ska lämna deras lokaler. Att bearbeta rådata ute i noden är ett sätt att hantera det. På konsumentsidan blir det här behovet ännu större med (nya dataskyddsförordningen) GDPR. Ska du erbjuda tjänster som bygger på dataanalys är det bättre att göra det ute på din uppkopplade pryl.

Kan lära sig själv

En fjärde möjlighet med smarta iot-prylar är att de kan lära sig olika saker efter behov.

– Jag vill att min robotgräsklippare ska lära sig om min trädgård, inte en snitträdgård. Den kan lära sig själv, utan att ägaren behöver programmera själv. Att lära per sak är en stor fördel. För en lastbil som kör i Kiruna är förutsättningarna helt annorlunda jämfört med en som kör i Madrid, säger Jon Lindén.

Edgeteknik är i ropet just nu och Ekkonos innovation är att till iot-prylar erbjuda maskininlärning med, som de säger, ett litet fotavtryck.

– Vi gör det möjligt att träna individuella maskininlärningsmodeller för varje enskild sak. Genom att köra i edge kan all sensordata behandlas, omedelbara åtgärder vidtas, och funktionen bibehållas även när uppkopplingen är svajig. Denna funktionalitet möjliggör prediktivt underhåll, automation, driftoptimering och mer intuitiva självlärande saker, för såväl industri- som konsument-iot.

Jon Lindén är tidigare känd som grundare av Varbergs-bolaget Netintact/Procera Networks som grundades 2001 och som noterades på Nasdaq 2011. För fyra år sedan, då Lindén fortfarande var kvar på företaget, hade Procera 240 anställda och omsatte omkring 80 miljoner dollar.