Drev fram ja med slopad roaming

För att stärka konkurrenskraften krävs en bättre infrastruktur för bredbandstjänster. Därom är de flesta överens. Men vad som gör infrastrukturen bättre och för vem, det finns det förstås olika åsikter om.

EU-kommissionär Neelie Kroes förde fram sitt förslag om en enad telekommarknad i höstas och hoppades att parlamentet skulle rösta igenom förslaget före påsk.

Så blev det, 87 procent av de 617 ledamötena sa ja, med några ändringar.

Men många är fortfarande upprörda över kommissionens sätt att driva igenom förslaget.

Ilskan kommer inte bara från teleoperatörer, som ogillar tanken på slopade roamingavgifter och hårdare krav på nätneutralitet. De anser att det motverkar förslagets syfte.

Piratpartisten och parlamentsledamoten Amelia Andersdotter har haft ångest under processen. Och det trots att hon, som den gröna gruppens företrädare i telekomfrågor, lyckats driva igenom hårdare krav inom sitt hjärteområde – nätneutralitet.

”Alla var förvirrade över kommissionens

telekomförslag. Inte bara vi parlamentariker. Även industrin”, berättade hon för mig.

Vår svenska it-minister Anna-Karin Hatt har också argumenterat för att ett mer genomarbetat förslag är viktigare än ett snabbt. Och Berec, EU-organisationen för medlemsländernas teleregleringsmyndigheter, har efterfrågat en bättre konsekvensanalys av kommissionen.

Varför röstade då nästan alla ledamöter ja till det nya telekompaketet i stället för att kräva mer analys och tid?

Sannolikt för att de vill bli omvalda i EU-valet i maj. I det omfattande regelpaketet ingår även ett krav på slopad roaming. Och säg den parlamentariker som under ett valår vill förklara för sina väljare varför de får vänta med att surfa billigare utomlands.

Neelie Kroes har medvetet marknadsfört den slopade roamingen i media, menar kritikerna till det framstressade förslaget. Hon är 72 år och ville visa resultat under den här mandatperioden, säger flera jag talat med.

Fortfarande är många frågor oklara. 

Nätneutraliteten är ett exempel. Kommissionen förespråkade att operatörerna skulle få sälja förtur i näten för vissa så kallade specialiserade tjänster. Men det satte Amelia Andersdotter & co stopp för.

Eller gjorde de inte det?

Moderaten och parlamentsledamoten Gunnar Hökmark, som också varit aktiv i utformningen av det slutliga förslaget, tror inte att det är kört för operatörernas gräddfil. Definitionen av de specialiserade tjänsterna är avsiktligt luddigt formulerad för att få igenom förslaget. ”Så det löser sig nog”, som Hökmark sa till mig.

Den nya roamingregeln är inte heller glasklar. Mobilkunderna ska kunna surfa för samma pris utomlands som på hemmaplan. Den smarta EU-medborgaren väljer då ett sim-kort från Litauen, där mobiltaxan är lägst. För att skrämma folk från den lösningen föreslår EU att ”någon” ska hålla koll på var kunderna använder sin mobil till vardags. Vem som får det känsliga uppdraget är inte avgjort.

Kanske klarnar det. Sista ordet är inte sagt. I höst ska ministerrådet diskutera telekompaketet med det nyvalda parlamentet.