De metar upp metaller ur avfallsflödet

Den lilla pilotanläggningen på Enköpings kraftvärmeverk ser inte mycket ut för världen. Två plastkärl för smutsigt respektive rent vatten, en pump och ett membranfilter. Här har metoden testats under ett år för att se om den kan rena verkets kondenserade rökgaser.

Resultaten är tillräckligt lovande för att Ena Energi, som driver verket, har bestämt sig för att investera i en fullskalig anläggning under hösten.

Chromaforas vd, Henrik Rundgren, liknar reningsmetoden med att meta.

– Vi fiskar efter tungmetallerna. Vi slänger i en krok, lyfter upp, separerar kroken från fisken och slänger sedan tillbaka kroken. Fast vi gör det med kemikalier och filter.

Vilka kemikalier som används är hemligt. Enligt Henrik Rundgren handlar det bara om organiska molekyler som är biologiskt nedbrytbara.

Kemikalierna binder till tungmetallerna och bildar större molekyler som inte kan passera genom filtret. I nästa steg delas de större molekylerna med hjälp av fällningsämnen, så att tungmetallerna kan återvinnas och de hemliga kemikalierna kan återanvändas i reningsprocessen.

I dagsläget leds kraftvärmeverkets kondenserade rökgaser till reningsverket. Men i takt med att Ena Energi eldar alltmer träavfall kommer tungmetaller att följa med från byggmaterial och gamla möbler. Därför måste metallerna renas bort.

Hur mycket investeringen kostar är ännu inte klart, men det handlar om ”några miljoner”. Ena Energis vd Tomas Ulväng har inga dubier angående att testa en ny metod.

– Någon måste våga. Annars drivs inte utvecklingen framåt, säger han.

Den stora poängen med reningsmetoden är att sekundäravfallet, som blir kvar efter reningen, kan minskas med 95 procent.

– Alla metoder för att rena rökgaser leder till sekundäravfall, som oftast är ofarligt till 90–95 procent, beroende på hur mycket tungmetall som finns i det man eldar. Men vår metod tar bara bort tungmetallerna, så resten kan man släppa ut, säger Henrik Rundgren.

Metoden kan bara användas för att ta bort metaller från vätskor, men tros ha stor potential inom gruvnäringen och den metallurgiska industrin. Chromafora deltar i ett projekt som nyligen fick EU-pengar för att försöka förbättra reningen av dräneringsvatten från gruvor och samtidigt ta tillvara metallerna i vattenflödena.

Med Chromaforas reningsmetod skulle man också kunna minska gruvornas användning av kalk, som är energikrävande att framställa.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!