Därför räddas Pajalagruvan

Northland Resources har provborrat i Kaunisvaarafältet norr om Pajala sedan 2004, och startade gruvbrytning i Tapuli hösten 2012. Enligt beräkningar finns här tillgångar på 207 miljoner ton järnmalm med en järnhalt på 31,3 procent.

-Det är en av de största järnmalmsfyndigheterna i Norrbotten, vid sidan av Malmfältet och Kirunavaara. Den är stor i samlat tonnage, den går i dagen och är av rätt bra kvalitet. Det enda negativa är att den ligger där det är långt till järnväg, säger Anders Hallberg, statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökningar, SGU.

Vad skulle det innebära om malmen inte bröts, om företaget inte kunde fortsätta?

-Den här malmen kommer att brytas, för den är så pass bra. Om gruvan skulle läggas i malpåse säg tio år skulle det vara olyckligt för Pajala. Men det skulle inte innebära något kritiskt för Sveriges järnmalmsförsörjning, säger Anders Hallberg.

Branschorganisationen Svemin välkomnar en finansiell lösning för Northland Resources i Pajala - motsatsen skulle vara negativ för hela gruvnäringen.

-Det här stärker Nordens position som gruvområde. Det finns ett starkt samspel mellan gruvföretag, teknikföretag och serviceföretag. Som exempel har Sandvik och Atlas Copco tillsammans 60 procent av världsmarknaden för underjordsutrustningar. Vi har det här klustret i Skandinavien, och när vi har en bra gruvverksamhet fortsätter de här delarna att utvecklas, säger Per Ahl, vd på Svemin.

Vad kan hända om finansieringen inte blir löst?

-Det hade blivit en förtroendekris för hela branschen, och det skulle vara dåligt eftersom det finns en väldigt stor fortsatt potential för gruvnäringen i Sverige.

Är det något speciellt som gör just gruvbrytningen i Tapuli värdefull?

-Det är två saker. Dels bryts malmen i dagbrott, så man behöver inte gå under jord, vilket håller kostnaderna på en bra nivå. Dels består fyndigheten av magnetitmalm, som gör att man kan leverera en produkt med bra kvalitet. Kunderna kan tillverka järnmalmsagglomerat med lägre koldioxidutsläpp. Det är bra att utnyttja en sådan fyndighet, säger Per Ahl.

För arbetsmarknaden och näringslivet i Norrbotten är det viktigt att Northland Resoursces kan fortsätta, menar Christina Lugnet, regeringes samordnare i gruvfrågor.

Northland Resources har 220 anställda, hur kan det påverka så mycket?

-Man brukar säga att ett jobb i produktionen ger tre jobb i övrigt, så det är fler som berörs. Det finns väldigt många underleverantörer till Northland Resources, som har satsat på ny utrustning som de ha lån på, säger Christina Lugnet.

LKAB blir genom konsortiet en av delägarna i bolaget genom riskkapitalbolaget Norrskenet, som man äger tillsammans med Gällivare och Kiruna kommuner.

Varför vill konkurrenten LKAB gå in i Northland?

-Vi gör det här för att bredda näringslivet i vår region. Det har utvecklats en start tjänstesektor som skapar väldigt mycket jobb. Den väldigt viktig för LKAB, och är klart at skulle något annat hända med Northland skulle den få sig en rejäl knäck, säger LKAB:s vd Lars-Eric Aaro till SR Norrbotten.

-Det är därför vi har det här riskkapitalbolaget, för att skapa arbetstillfällen, skapa kompetens som är viktig för innovationer och framtida jobb, säger han i SR-intervjun.