Samhälle

Därför är bidraget till elcyklar en vattendelare

Bidragen till elcyklar har blivit en vattendelare i svensk politik. Annika Welander är en av Stockholms elcyklister. Foto: Jörgen Appelgren
Bidragen till elcyklar har blivit en vattendelare i svensk politik. Annika Welander är en av Stockholms elcyklister. Foto: Jörgen Appelgren

VALET 2018. Ersätter elcyklarna bilresor eller går bidraget till cyklister som vill uppgradera sin hoj?

Publicerad

Samtidigt som partierna tävlar om att vurma mest för elbilar har bidragen till elcyklar blivit ett rött skynke för de borgerliga. Premien har hånats som ineffektiv plakatpolitik, och Moderaterna och Kristdemokraterna har sagt att de vill avskaffa bidragen vid ett maktskifte.

I Ny Tekniks enkät svarar Allianspartierna och Sverigedemokraterna att de inte vill att premien ska fortsätta eller utökas. Centern vill hellre satsa på ökade bidrag för elbilar och KD vill fokusera på cykelinfrastrukturen i stället för själva cyklarna.

Miljöpartiet och Socialdemokraterna lyfter å sin sida upp elcykelpremien som ett bra sätt att få fler att ställa bilen, och även Vänsterpartiet vill behålla stödet som de ser ut i dag.

Det finns flera orsaker till konflikten, men en är att det är svårt att bevisa miljönyttan med subventionerade elcyklar.

Så länge de som får bidrag till att köpa elcyklar kör mindre bil är pengarna förmodligen en bra investering för att minska koldioxidutsläppen. Men om de som nappar redan cyklar på en vanlig gammal cykel eller åker kollektivt kan det ha funnits bättre sätt att använda den dryga miljard som regeringen valt att satsa på elcykelpremien under en treårsperiod.

Och hur många av elcykelköparna som är bilpendlare vet vi inte.

En dansk undersökning som publicerades i våras har visat att tillgången till elcyklar i många fall kunde få inbitna bilpendlare att släppa ratten. En ofta citerad tysk studie från 2015 visar att många av dem som köpt elcykel var bilister. Men fler studier skulle behövas för att slå fast miljönyttan i regeringens subventioner.

”Kunskapsläget är osäkert”

Tidigare i augusti skrev Fredrik Wikström, docent i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet, en debattartikel i Ny Teknik där han slog fast att kunskapsläget helt enkelt är ”osäkert”.

”Så vitt jag vet har inga beräkningar på kostnadseffektiviteten i att subventionera elcyklar presenterats av debattörerna, inte heller från förespråkarna, utan hela debatten styrs snarast av känslor och lösa antaganden”, skriver Fredrik Wikström.

Enligt hans egna uträkningar är en subventionerad elcykel med god marginal en bra investering för klimatet om den ersätter i snitt 19 kilometer bilåkning i veckan.

En annan känsla som gått varm i debatten kring elcyklar är känslan av att subventionerna bara gynnar storstadsbor. Men än så länge verkar det inte vara en självklar sanning. Tittar man på vilka som hittills ansökt om bidrag verkar det snarast tvärtom.

Som en del i faktagranskningen Faktiskt har SVT undersökt hur många som har ansökt om elcykelpremie i respektive län, och tittar man på antalet toppar föga förvånande Stockholm, Västra Götaland och Skåne statistiken. Fram till den 19 maj i år hade 21 331 ansökningar kommit in och 11 562 kom från storstadslänen.

Men tittar man på antalet ansökningar per 100 000 invånare är resultatet faktiskt helt annorlunda. Där toppar Hallands län med 774 ansökningar per 100 000 invånare följt av Gotland på 637 och Östergötland på 438.

SVT har även tittat på de kommuner som har flest ansökningar per invånare och ingen storstadskommun kvalar in på topp tio. Ska man tala om en geografisk snedfördelning handlar det snarare om att andelen bidragssökande är mycket högre i södra Sverige än i landets norra delar.

Ska elcykelpremien fortsätta/utökas?

Sedan februari 2018 kan den som köpt en ny elcykel eller elmoped ansöka om ett bidrag på 25 procent av inköpspriset, men högst 10 000 kronor. Ansökningen måste göras senast ett halvår efter köpet, och när bidraget infördes gällde det retroaktivt till september förra året.

Regeringen har budgeterat en kostnad på 350 miljoner kronor per år i tre år. De vill även utöka bidragen till att gälla elutombordare till båtar och vill i sådana fall utöka bidragen med 45 miljoner kronor till.

Partiernas egna svar.

V: Ja. Vi vill behålla elcykelpremien.

S: Ja. Vi har aviserat att 350 miljoner årligen ska satsas på elcykelpremien till och med 2020.

MP: Ja. Elcyklar gör det ännu enklare att välja cykeln framför bilen, det är bra både för klimatet, luftkvaliteten i städer och folkhälsan.

C: Nej. Vi prioriterar andra satsningar som främst riktar in sig på att minska utsläppen från transportsektorn. Det handlar om obligatorisk inblandning av biodrivmedel i alla transportslag, flyget inräknat. Men också om en grön bilbonus som ger de mest klimatvänliga bilarna en bonus på upp till 100 000 kronor, en premie som finansieras med en högre avgift vid nyförsäljning av de bilar som släpper ut mest. Dessutom vill vi satsa på elektrifiering, upprustning och utbyggnad av det finmaskiga järnvägsnätet och investera i höghastighetsjärnväg.

L: Nej. Skattepengar ska inte gå till privata inköp av cyklar med stor byråkrati och administration som följd.

KD: Nej. I stället för regeringens subvention av elcyklar vill vi satsa på cykelinfrastrukturen vilket kommer betydligt fler till del, inte minst de som trots subvention inte har råd med en elcykel.

M: Nej. Moderaterna vill avskaffa elcykelpremien.

SD: Nej.