Opinion

"Ågestaverket – en unik kärnkraftsanläggning slängd i containrar"

Ågestaverkets kontrollrum fotograferat 2005, samt Anna Storm, professorTema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Foto: Nisse Cronestrand/Tekniska Museet samt Viktoria Davidsson
Plan 6, kontrollrum 619 på Ågestaverket. Närbild på kontrollbord med panelen för reaktorn i bakgrunden. Fotot är taget 2005. Foto: Nisse Cronestrand/Tekniska Museet

Ågestaverket är en unik kärnkraftsanläggning. "Därför blev jag bestört när jag nyligen fick veta att delar av kontrollrummet rivits ut och slängts i containrar. Hur kunde det bli så?" Den frågan ställer Anna Storm, professor vid Linköpings universitet, till Vattenfall.

Kärnkraften utgör ett centralt kapitel i Sveriges moderna historia; politiskt, tekniskt, industriellt och kulturellt. Ändå verkar intresset för att bevara de tidiga kärnkraftsanläggningarna vara närmast obefintligt. Det gäller för industrin själv såväl som för ansvariga myndigheter. Ointresset riskerar att leda till att ett enastående kulturarv försvinner, och det i rask takt. 

Det mest flagranta exemplet är Sveriges första kärnkraftverk, Ågesta, som just nu håller på att rivas utan tillräcklig hänsyn till dess historiska betydelse. Ågestaverket var i drift 1963–1974 och producerade framför allt fjärrvärme till Stockholmsförorten Farsta. Det är en unik anläggning som visade att Sverige i ett pionjärskede lyckades konstruera ett kärnkraftverk. 

Prova Ny Teknik – 49 kr
för 1 månad


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här