Projektet hittade tolv nya arter i Atlanten

2021-01-04 11:23  

Under fem år har Atlas-projektet studerat Atlantens havsbottnar. Resultatet är tolv nya arter – och unika världar som måste skyddas.

Med forskare från 13 länder kring Atlanten är det marina forskningsprojektet ett av de största i världen – och efter nära fem års studier av havsbottnarna har Atlas-projektet nu presenterat sina vetenskapliga resultat.

Epizoanthus martinsae lever på svart korall på nära 400 meters djup. Foto: Atlas.

Forskarna har upptäckt inte mindre än tolv nya djuphavslevande arter, bland annat flera mossdjur och Epizoanthus martinsae – ett djur som är bosatt på svart korall vid nära 400 meters djup. Till detta har man funnit 35 arter på platser där vetenskapen inte trodde att de existerade.

”Vi hittade hela samhällen”

– Vi hittade hela samhällen som utgjordes av svampar eller djuphavskorall, som bildade städer i havsdjupet. De stödjer liv, så väldigt viktiga fiskar använder de här platserna för sin fortplantning. Och om de här städerna skadas av ett destruktivt beteende från människan så kommer fiskarna inte ha någon plats för att fortplanta sig, och funktionen hos ekosystemen förloras för framtida generationer, säger Murray Roberts, professor vid the University of Edinburgh och ledare av Atlas-projektet, till BBC.

Kanadensiska isbrytaren Amundsen utanför Grönland. Foto: Atlas

Han jämför det med förståelsen kring hur regnskogen är en viktig plats för biodiversitet på land. Det samma existerar i djuphavet, där de olika platserna dessutom hänger samman – och de måste skyddas. Ett exempel är vid Azorerna där man upptäckte ett stort fält av hydrotermiska skorstenar som utgjorde bas för tämligen omfattande biologiskt liv.

Koraller vittrar

Under åren har Atlas undersökt vilka effekter den globala uppvärmningen har på det marina livet. Koldioxid  tas upp av havet, och ökade mängder gör vattnet surare, vilket bland annat får korallernas skelett att vittra.

Undervattensrobotar har använts för en stor del av utforskningen. Foto: Atlas

Man tittade också på havsströmmarna i norra Atlanten tillsammans med de fossil som lämnas på havsbottnen. Forskarna upptäckte att strömmarnas hastighet har saktats ned markant, vilket förmodas bero på växthuseffekten.

 

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer