Odlingsduken bryts ner av sig själv

2017-06-30 06:00  

Varje år täcks odlingar världen över med fiberduk av plastmaterial. På en åker i Västergötland pågår ett svenskt försök att utveckla en nedbrytbar odlingsduk baserad på cellulosa.

Vid Sötåsens naturbruksskola i Töreboda ser en del av en åker lite speciell ut. Där täcker remsor av duk i gråa och vita nyanser jorden på tvären. Under duken spirar för tillfället vitkål. Dukarna är tillverkade på olika sätt av cellulosa från den svenska skogen.

– Utmaningen nu är att få till en duk som håller så länge att den klarar hela växtsäsongen, både slitstyrka och att den inte bryts ned för fort, säger Magnus Fransson som är projektledare.

Han är i botten civilingenjör i elektronik, men har via sitt mångåriga intresse för affärsutveckling och skogsindustri hamnat på Wargön Innovation. Det är en satsning vars syfte är att ta innovationer inom biomaterial från labbet till storskalig kommersialisering.

– Många intressanta material ser dagens ljus på labbänken, men behöver hjälp i mellansteget från gram-skalan till ton-skalan.

Wargön Innovation är numera en del av Innovatum i Trollhättan och finansieras med pengar från kommun, region, stat och EU. Själva projekten sker i samarbete med intresserade företag. Ett delprojekt är alltså utvecklingen av cellulosabaserad odlingsduk. Jordbruk i hela världen har behov av odlingsdukar av olika skäl: hålla marken fuktig, skydda mot skadedjur och ogräs, behålla värmen i marken.

– För Sveriges del är det främst det sistnämnda för att kunna förlänga odlingssäsongen, säger Magnus Fransson.

I stort sett all odlingsduk som används i dag är tillverkad av polypropen- eller polyesterfibrer. Det mesta av denna plastduk får bara ligga kvar på åkrar och fält eller plöjs ner, berättar Magnus Fransson. Den kvarlämnade plasten är ett ökande miljöproblem liknande det som finns med plast i haven. I Sverige är det dock lag på att lantbrukare måste se till att plasten samlas in och destrueras. Här är det alltså en extra marknadsfördel för cellulosaväven att den är biologiskt nedbrytbar.

Annat som kan göra den konkurrenskraftig är tillsatser av mineraler eller ämnen som genom så kallad slow release påverkar växterna eller deras miljö positivt. I projektet har man också provat att blanda i ett tobakspulver som är en restprodukt från tobaksindustrin. Detta innehåller bitterämnen som verkar avskräckande på ohyra.

Magnus Fransson hoppas till och med att det ska gå att utveckla odlingsdukar för specifika grödor: vitkålsduk, morotsduk etcetera.

– Att bara ägna oss åt materialsubstitution, cellulosa mot plast, kommer inte att gå ekonomiskt. Plast är ett mycket billigt material. Däremot tror vi att den totala ekonomin för lantbrukaren blir bättre. Man slipper ta upp plasten, och cellulosaduken kan ha funktioner som förenklar och förbättrar. Dessutom kan man inte bortse från konsumentkrav och framtida lagstiftning.

Provodlingarna med de framtagna försöksdukarna kommer att pågå under några år. Magnus Fransson tror att en färdig produkt kanske kan lanseras om fyra år. Fast Wargön Innovation kommer inte att jobba kommersiellt med odlingsväven, förhoppningen är att en svensk eller nordisk entreprenör ska komma in och ta över tillverkningen.

– Det här handlar inte bara om själva odlingsduken, utan om ett helt ekosystem av aktörer. Som exempel kan nämnas att Valmet, som är världens största leverantör av utrustning för pappersproduktion, är med i projektet. Valmet ser möjligheterna att leverera flera produktionsanläggningar per år om cellulosabaserad odlingsduk blir verklighet.

Linda Swartz

redaktionen@nyteknik.se

Wargön Innovation

Wargön Innovation drog i gång projektet med nedbrytbar odlingsduk av cellulosa under 2016. Sommaren 2017 pågår storskaliga försök på Sötåsens naturbruksskola utanför Töreboda.

Finansiärer: Bio Innovation (Vinnova, Energimyndigheten, Formas).

Medverkande forskningsinstitut: Rise, SLU, Swerea.

Medverkande företag: Fiber-X, Organoclick, SWT Development, Sporda Nonwoven, Valmet.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt