Miljö

Guide: Klimatmötet Cop26 i Glasgow – här är allt du behöver veta

FN:s klimatmöte Cop26 ska hållas i Glasgow. Foto: Ewan Bootman/Shutterstock/TT
Protest mot att obehandlat avloppsvatten leds ut i havet utanför Downing Street i London. Foto: Stephen Chung/TT
En kolkraftsanläggning i Hejin, Kina. Arkivbild. Foto: Sam McNeil/AP/TT
Zhengzhou i Kina. Foto: Imaginechina/TT
Bamber Hawes vandrar till klimatmötet i Glasgow med sin isbjörnsskulptur. Foto: Stuart Walker/TT
Christoffer Nelson. Foto: Regeringskansliet

På söndag startar klimatmötet i Glasgow. Mer än 190 världsledare väntas till Skottland för Cop26 – som har kallats för den viktigaste klimathändelsen sedan Parisavtalet 2015.

Publicerad

Vad är klimatmötet?

Det är FN:s 26:e möte om de globala klimatförändringarna och kallas Cop26. Cop står för Conference of the Parties.

Vad kommer att hända?

Mötet pågår från den 31 oktober till den 12 november. De första två dagarna kommer stats- och regeringschefer att delta, berättar Christoffer Nelson, Sveriges biträdande chefsförhandlare på Cop26.

– De kommer att lägga fram förväntningarna på mötet. Sedan under första veckan kommer förhandlingar av teknisk karaktär äga rum mellan tjänstepersoner. Och under andra veckan kommer ansvariga ministrar, Per Bolund från vår sida, att delta och försöka lösa ut de frågor som kvarstår från vecka ett, säger Christoffer Nelson.

Så den 12 november är allt klart?

– Förhoppningsvis. Jag har varit med i elva år och har aldrig varit med om att man slutar på utsatt tid, säger Christoffer Nelson.

Vad är syftet med mötet?

Det allra främsta syftet är att öka takten på klimatåtgärderna så att världen når målen som lades fast i Parisavtalet.

Bamber Hawes vandrar till klimatmötet i Glasgow med sin isbjörnsskulptur. Foto: Stuart Walker/TT

Men alla länder ska väl skärpa sina klimatlöften nu?

Ja. Enligt Parisavtalet ska länderna själva bestämma vilka åtgärder de ska vidta för att minska sina utsläpp av växthusgaser i så kallade NDC:er, Nationally determined contributions. Var femte år ska dessa förnyas eller uppdateras.

– Fram till den 12 oktober hade 143 länder lämnat in nya eller uppdaterade klimatplaner av de 192 länder som är med i klimatförhandlingarna. Och vad jag vet tillkom ett tiotal till den senaste veckan, säger Christoffer Nelson.

Så hur ligger vi till?

– Inte bra. Enligt de löften som världens länder har gett hittills ser den globala medeltemperaturen ut att öka med 2,7 grader Celsius fram till 2100, jämfört med förindustriella nivåer, säger Christoffer Nelson.

Gäller det inklusive ländernas nya och uppdaterade NDC:er?

– Ja, det gäller samtliga 192 länder. Med de löften som ligger på bordet i dag ökar utsläppen med 16 procent till 2030 jämfört med 2010, i stället för att minska med 45 procent, som är vad som behövs till 2030 enligt vetenskapen för att ligga i linje med 1,5-gradersmålet från Parisavtalet, säger Christoffer Nelson.

Men några länder har kvar att uppdatera sina NDC:er?

– Ja, av de stora utsläpparna är det Kina och Indien som inte har uppdaterat sina NDC:er. Vi tror eventuellt att de kommer att göra det på Cop26 eller direkt efter. Indien är lite mer tveksamt, de har inte varit jättekonkreta, men Kina har flaggat för att de tittar på det internt, säger Christoffer Nelson.

En kolkraftsanläggning i Hejin, Kina. Arkivbild. Foto: Sam McNeil/AP/TT

Hur påverkar det om Kina och Indien uppdaterar sina NDC:er?

– Tar dessa två ett nytt åtagande så kan vi hamna på en total utsläppsminskning till 2030 jämfört med 2010, eftersom de tillsammans står för drygt 30-35 procent av de totala utsläppen, säger Christoffer Nelson.

Vad handlar förhandlingarna om på Cop26?

– Själva förhandlingen handlar om att fastställa Parisavtalets regelbok. Vi har ett regelverk som är på plats sedan 2018, men det var tre aspekter som kunde skjutas upp då. De handlar om hur utsläppsminskningar ska räknas när flera länder samarbetar med varandra, vilken typ av data som länderna ska rapportera till FN för att följa upp utsläppsminskningarna, samt gemensamma tidsramar för när NDC:erna ska presenteras, säger Christoffer Nelson.

Zhengzhou i Kina. Foto: Imaginechina/TT

Varför är det viktigt med gemensamma tidsramar för NDC:erna?

– Då blir det lättare att koppla åtgärderna till vetenskapliga rön. Det blir en lagg i hela systemet annars. Från svensk sida vill vi att man ska landa i femåriga tidsramar, vi vill inte att man ska kunna låsa in sig i en låg ambition på tio år, säger Christoffer Nelson.

Kommer ni att nå fram?

– Jag hoppas det. Men det blir jättesvåra diskussioner. Parisavtalet bygger mycket på egna nationella åtaganden och att länderna själva bestämmer var de ska minska. Men här går man in lite på den nationella självbestämmanderätten när vi ska försöka bestämma vilken tidsram varje åtagande ska vara på, säger Christoffer Nelson.

Men om de flesta länderna redan har uppdaterat sina NDC:er, hur ska Glasgow-mötet kunna leda till en ambitionshöjning i klimatarbetet?

– Det kan ske på olika sätt. Ett strikt och robust rapporteringsramverk kan leda till högre insyn i ländernas arbete och på så sätt leda till en höjd ambition. Men själva klimatmötet behöver också i sitt samlingsbeslut på slutet ge en tydlig indikation på hur man kan säkerställa att länderna lever upp till 1,5-gradersmålet. Det kan vara i form av en uppmaning till alla länder att ta fram nya uppdaterade åtaganden till nästa år, säger Christoffer Nelson.

Frågan om hur rika länder ska bidra ekonomiskt till klimatanpassningar i fattiga länder, kommer den att tas upp i förhandlingarna?

– Ja, i år ska vi förhandla om ett nytt finansieringsåtagande efter 2025. År 2009 togs ett beslut att den rika världen ska mobilisera 100 miljarder dollar till 2020 och nya siffror visar att det saknas drygt 20 miljarder dollar. Att den rika världen inte levde upp till sitt åtagande till 2020 kommer sannolikt att påverka diskussionerna om det nya finansieringsmålet, säger Christoffer Nelson.

Christoffer Nelson. Foto: Regeringskansliet

Vad vill du se för resultat där?

– Vi vill gärna se att länder som inte har gjort stora utfästelser än gör det under eller efter klimatmötet. Vi behöver säkerställa finansieringen, det är en viktig förtroendefråga och utvecklingsländerna behöver de här pengarna för att göra omställningen, säger Christoffer Nelson.

Klimatmötet skulle egentligen ha hållits 2020 men sköts upp på grund av pandemin, tycker du att det ska bli roligt att delta?

– Jag tycker att det är på tiden. Vi har väntat sedan 2019 att sätta igång. Vi har haft digitala förhandlingssessioner, men vissa länder har inte accepterat att vi tar formella beslut på de mötena. Så det är hög tid att vi kan komma vidare med olösta frågor, säger Christoffer Nelson.

Vilket blir den svåraste nöten att knäcka?

– Den stora svårigheten är att många förhandlingspunkter är beroende av varandra. Man behöver nå framsteg i en fråga för att komma vidare i nästa. Att hitta ett sätt att avancera i de återstående frågorna samtidigt utan att någon halkar efter är den stora svårigheten, säger Christoffer Nelson.

Fotnot: Den 28 oktober lämnade Kina in sina uppdaterade klimatlöften till FN, men planen kritiseras för att inte innehålla några nya stora utsläppsminskningar.

Cop26 i Glasgow

Vad: FN:s 26:e klimatmöte, Conference of the Parties.

När: 31 oktober till 12 november 2021.

Var: Glasgow, Skottland.

Arrangörer: Storbritannien i samarbete med Italien.