”Vad hänger vi i fönstren om 2000 år?”

2017-12-15 12:01  
Anna Orring är nyhetschef på Ny Teknik. Foto: Jörgen Appelgren, TT

KRÖNIKA. Vår tids adventsstjärnor kommer sig av ett himlafenomen. Vad av dagens rymdforskning kommer att synas i våra fönster om 2000 år, frågar sig Ny Tekniks nyhetschef Anna Orring.

Vid den här tiden på året pryder många av oss våra fönster med en adventsstjärna. Den lyser upp mörka morgnar, men minner också om traditionen kring Jesus födelse, vare sig vi är kristna eller inte.

Efter att ha sett ett starkt ljus på himlen begav sig några stjärntydare – den tidens astronomer – till Betlehem, berättas det i Matteusevangeliet. Händelser på himlen sa något om vad som skedde på jorden, var tanken.

När observatoriet i Stockholm kom till i mitten av 1700-talet hade astronomerna lämnat idén att jorden var centrum i universum. Observatoriet byggdes av den då unga Kungliga Vetenskapsakademien som dess första stora insats. Skulle vetenskap bedrivas behövdes ett observatorium.

En kväll i april i år ringlar kön lång in till Magnethuset på Observatoriekullen. Det är ett av de sällsynta tillfällen när det finns chans att titta på stjärnhimlen med ett av byggnadernas teleskop.

Kvällen blir sen, vårluften kylig. Men ingen beklagar sig. Vi tar små, sakta steg framåt. In i huset, upp för den smala trappan och så till sist upp för en kort stege.

Ögonblicket varar några tiotals sekunder, sedan är det nästa persons tur.

En pojke som har väntat tålmodigt hela kvällen är helt nöjd och går med hoppande steg därifrån, pratar på om det förunderliga vi har fått se.

Och vad var det? Månen, som det finns så många bilder på och som följer oss året runt, vår närmaste himlakropp. Inget märkvärdigt, kan man tycka. Men att se en del av månens yta i Magnethusets teleskop, skimrande vit med hav och högländer, var mycket mer intensivt än att se det på ett fotografi. En lite närmare kontakt med det som ligger så långt borta.

Under andra delen av 1700-talet hade bättre teleskop gjort att astronomerna kunde se längre ut i rymden. Nya planeter upptäcktes, som förut hade observerats med ögat men utan att man förstått vad det var man hade sett.

Sedan dess har rymden utforskats med hjälp av olika delar av det elektromagnetiska spektrumet.

I helgen fick tre forskare ta emot Nobelpriset i fysik för att ha utvecklat ett helt nytt instrument för att lära sig om rymden, och fått det att fungera. I stället för att uppfatta ljus mäter deras instrument vågor som påverkar själva rummet. Ligo-detektorerna mäter hur allt trycks ihop och sträcks ut när en gravitationsvåg som skapades för en miljard år sedan passerar genom jorden.

”Ett nytt fönster mot rymden”, beskrev Nobelkommittén upptäckten.

Rymdintresset i världen är stort. Det planeras för resor till Mars. Voyager 1 och 2 färdas utanför vårt solsystem. På 2030-talet ska det europeiska Lisa-observatoriet vara på plats i rymden för att därifrån detektera gravitationsvågor. Drömmen är att förstå hur universum kom till.

Samtidigt som vi ser allt längre bort är vi fortfarande intresserade av att spegla oss själva i rymden. Rymdindustrin driver på teknikutveckling på jorden, heter det. För företag verkar rymden som ett stort, öppet testlaboratorium i extrem miljö för teknik som ska lösa problem på jorden med hjälp av smart resurshushållning och återvinning.

När Apollo 8 rundade månen 1968 togs många bilder av månen men det mest berömda blev ett av jorden – ”Jorduppgång”. På julafton läste besättningen högt ur Första Moseboken.

Stjärntydarna som reste till Betlehem och vår tids rymdforskare har kan tänka en del gemensamt ändå när det gäller önskan att förstå hur allt en gång började.

Men vad hänger vi i våra fönster om 2 000 år?

Krönika

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt