”Robotarna måste bli sociala”

2017-06-15 15:49  
Kalle Wiklund är reporter på Ny Teknik Foto: Jörgen Appelgren

KRÖNIKA. För att socialt utbyte med robotar ska vara meningsfullt, krävs mer än en envägskommunikation, konstaterar Ny Tekniks reporter Kalle Wiklund i sin krönika.

Artificiell intelligens har fått ett nytt ansikte – och det är ett gulligt sådant. Det som jag talar om är leksaksroboten Cozmo, som tillverkas av ett amerikanskt företag.

Roboten har tidigare varit placerad bakom galler i fabriksmiljöer. Men vi på väg in i en tid och utveckling där robotarna flyttar in i skolorna, på äldreboenden – och slutligen även i våra hem.

Kollaborativa robotar – det vill säga maskiner som samarbetar med människor – är en het trend i industrin. Det syns inte minst i det intresse som ABB har fått för sin tvåarmade robot Yumi, som är designad för att kunna jobba nära människor.

Yumi är ett steg i rätt riktning. Men storbolag inom verkstadsindustrin borde snegla mer på lösningar som exempelvis Cozmos tillverkare använder för att bygga maskiner och system som människor faktiskt vill interagera med.

Med hjälp av den inbyggda artificiella intelligensen och bildigenkänningsteknik kan Cozmo exempelvis lära sig att känna igen sin ägares ansikte – och reagera när den personen kommer in i rummet.

Den lilla roboten har också utrustats med ögon i form av led-skärmar och ett röst-chip. Ögonen och den syntetiska rösten gör det möjligt för Cozmo att visa känslor som glädje, sorg och förvirring – och det på ett sätt som vi människor kan förstå och ta till oss.

Iolanda Leite, biträdande lektor på avdelningen för robotik, lärande och perception på KTH, menar att de sociala aspekterna är mycket viktiga när det gäller samarbetet mellan människor och robotar.

– Människor behöver till exempel få tydliga signaler om huruvida en robot har förstått de instruktioner som man har gett. Men robotar behöver också bli bättre på att förstå oss, och de icke-verbala signaler vi människor ger ifrån oss – exempelvis ansiktsuttryck som visar att vi inte förstår hur en uppgift ska lösas, säger hon.

Men förutom leksaker som Cozmo så finns det även mer industrinära exempel som visar hur robotar har fått mänskliga drag. Roboten Baxter, som ska jobba i miljöer nära människor på samma sätt som Yumi, är försedd med en skärm som hela tiden visar två ögon. Anledningen är enkel: Om Baxter kan visa med blicken vad den tittar på, blir det lättare för människor att förstå vilket objekt som roboten planerar att plocka upp, till exempel.

I framtiden förväntas robotar fungera även som extralärare i skolor eller som stöd i vården. Redan nu har den sociala roboten Furhat, med rötterna på KTH, testats på skolor i Stockholm. Men för att socialt utbyte ska vara meningsfullt, krävs mer än en envägskommunikation – vilket i synnerhet är viktigt i relationen mellan en elev och en lärare.

– Robotar måste kunna läsa av den sociala miljön och omvandla den informationen till handlingar. I skolan handlar det om att kunna förstå hur ett barns utveckling ser ut, och sedan anpassa sitt lärande till en nivå som matchar barnet, säger Ginevra Castellano, biträdande lektor och ansvarig för laboratoriet för social robotik på Uppsala universitet.

Kalle Wiklund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt