KARRIÄR
Oron över kvinnors löner – knappar inte längre in på männen
Lönegapet mellan manliga och kvinnliga ingenjörer har slutat att minska, visar en rapport från Sveriges ingenjörer. Det oroar förbundets samhällspolitiske chef Johan Kreicbergs.
– Det är inte en bra signal att sända när arbetsgivarna och hela branschen behöver locka fler kvinnor, säger han.
Annons
Under många år minskade det så kallade rålönegapet mellan kvinnliga och manliga ingenjörer stadigt. Från 2013 har det minskat med två procent till 9,9 procent. Men de senaste tre åren har gapet slutat att krympa.
– Vi såg samma tendens för två år sedan men då trodde vi att berodde på de försenade lönerevisionerna under pandemin. Men någon sådan faktor finns inte för 2022, tvärtom var det rekordhöga löneökningar och ändå ser det alltså ut så här, säger Johan Kreicbergs.
Han menar att Sveriges ingenjörer i arbetet med rapporten ”Rön om lön och kön” har gjort sitt yttersta för att hitta rimliga förklaringar till varför löneskillnaderna finns. Bland annat har de korrigerat siffrorna för ålder, bransch, utbildningsnivå och chefspositioner. När det gjorts krymper lönegapet till 4,5 procent i ”oförklarade löneskillnader”.
– Även den siffran har stått stilla de senaste åren, eventuellt har den till och med ökat någon tiondel, säger Johan Kreicbergs.
Löneskillnader redan vid första jobbet
Dessutom väcker detta fler frågetecken. Det finns exempelvis ingen självklar förklaring till varför kvinnor inte når de där höga och välbetalda chefsbefattningarna eller varför en högre andel män blir specialister.
Annons
Rapporten visar också att löneskillnader, om än små sådana, märks redan vid första jobbet efter examen. Enligt Kreicbergs tyder det på att kvinnor går in i löneförhandlingar med lägre förväntningar än män. Men framför allt ökar lönegapet stadigt under åren därefter och tar som mest fart i de åldrar då det är vanligt att skaffa barn. Något som enligt rapporten kan höra samman med att kvinnor tar större ansvar för hemmet.
En annan förklaring till rålönegapet är att en större andel kvinnor arbetar inom offentliga sektorer, där lönerna generellt är lägre. Just där är också rålönegapet mindre, cirka tre procent. Samtidigt är kvinnliga civilingenjörer relativt sett överrepresenterade när det gäller utbildningsbakgrunder inom ekonomi där lönerna generellt sett är högre. Men det är inte ett förhållande som leder till någon utjämnande effekt, istället är rålönegapet bland ekonomiutbildade större än snittet, hela 13 procent.
– Vi har verkligen försökt, men hur vi än vrider på befattningar, branscher, utbildningsinriktningar och sektorer så finns det kvar de här dryga fyra procenten i oförklarade löneskillnader, säger Kreicbergs.
Diskriminering?
Kvar finns att fundera på eventuell diskriminering.
– Självklart är det en fundering, men vi ska inte säga att det är diskriminering för det vet vi inte, säger han.
Oavsett anser Johan Kreicbergs att branschen och enskilda arbetsgivare bör ta ett ansvar för att jämna ut lönekurvorna. Inte minst för deras egen skull. Det råder som bekant brist på ingenjörer och på studenter med tillräckliga förkunskaper för att ta sig igenom civilingenjörsutbildningar.
– Där finns ett signalvärde i det här och där borde arbetsgivarna tänka långsiktigt och se att det finns jättefördelar i att locka kvinnor, säger han.
– Vi gjorde ju en undersökning kring jul bland niondeklassare som hade A eller B i matte. Av killarna var det en tredjedel som sökte sig till ingenjörsutbildningar men bland tjejer är det bara sju procent. Att det då sänds en signal om att kvinnliga ingenjörer får lägre löner, det är inte bra, säger han.
