Miljonras i höst för högskolorna

Rekordmånga studenter från länder utanför Europa uteblir i höst när de måste börja betala avgifter för att läsa på svenska tekniska högskolor, vilket lärosätena i hög grad varnat regering och riksdag för.

I nuläget beräknas tappet vara uppåt 80 procent. Men ingen vet utfallet förrän efter den 15 juni, då den första terminsavgiften ska vara inbetald. Flera lärosäten räknar krasst med att många inte kommer att betala.

Sverges största tekniska universitet, KTH, som har en stor andel utomeuropeiska elever, drabbas hårdast i absoluta tal och förlorar omkring 100 miljoner kronor om året när systemet är fullt infört.

Till höstens mastersprogram har cirka 500 avgiftspliktiga studenter antagits. Men Lars Göran Nilsson på KTH:s utredningsavdelning räknar med att bara 100 av dem kommer att betala avgift och påbörja sina studier. Det ska jämföras med cirka 1 000 som startade i fjol.

- Det blir lite knepigt för vissa institutioner, säger han.

Redan nu har skolan tvingats skära ner i utbudet och exempelvis slå samman likartade program.

Även Chalmers ser över kursutbudet och överväger att minska antalet mastersutbildningar. Där beräknar man tappa upp till 80 miljoner kronor årligen, när avgiftskravet drabbar skolans samtliga utomeuropeiska studenter.

-Det blir ett avbräck som vi inte kan hämta hem på avgifter, säger Eva Lejdbrandt, administrativ direktör på Chalmers.

I fjol antogs 740 utomeuropeiska studenter till mastersprogrammen, varav 338 påbörjade sin utbildning. I år har 344 antagits. Det återstår att se hur många av dem som betalar avgiften och dyker upp.

Luleå tekniska universitet och Tekniska högskolan i Linköping förlorar minst 50 respektive 80 procent av tredjelandstudenterna, uppger de. Linköpings universitet mister bortåt 660 studenter och säger sig vara tvingad att göra avkall på kvalitet.

- Bortfallet gör att vi måste ta in nästan alla behöriga sökande, säger Eva Lena Rodriguez, projektledare vid Linköpings universitet.