Opinion

”Mattelyft utan it faller platt”

Det naturliga är att introducera it som en del av skolmatematiken från första klass, eftersom datorn är en matematikmaskin, i ett nytt kärnämne matematik-it som ersätter det gamla matematikämnet, och som kan beskrivas som: matematik för it + matematik med it, skriver Claes Johnson, professor i tillämpad matematik KTH. Foto: Scanpix
Det naturliga är att introducera it som en del av skolmatematiken från första klass, eftersom datorn är en matematikmaskin, i ett nytt kärnämne matematik-it som ersätter det gamla matematikämnet, och som kan beskrivas som: matematik för it + matematik med it, skriver Claes Johnson, professor i tillämpad matematik KTH. Foto: Scanpix
Claes Johnson
Claes Johnson
Jan Björklund, utbildningsminister, (FP)
Jan Björklund, utbildningsminister, (FP)

DEBATT. En statlig förvaltning i kramp, en lärarutbildning i paralys och en skola utan framtidshopp, det är resultatet av utbildningsminister Jan Björklunds reform "Mattelyftet", enligt matteprofessorn Claes Johnson.

Var och en som sett en 3-åring hantera en Ipad förstår potentialen. Detta ställer nya krav på skolan och på att lärarutbildningen reformeras så att alla elever kan ges en god förberedelse för liv och arbete i it-samhället. Detta gäller alla ämnen men särskilt it-intensiva tekniska ämnen av avgörande betydelse för Sveriges konkurrenskraft, med matematikämnet som grund.

Det naturliga är att introducera it som en del av skolmatematiken från första klass, eftersom datorn är en matematikmaskin, i ett nytt kärnämne matematik-it som ersätter det gamla matematikämnet, och som kan beskrivas som: matematik för it + matematik med it.

Att it kommer att förändra skolans arbete har oppositionen med sin utbildningspolitiske talesman Mikael Damberg (S) förstått, som framgår av hans artikel på SKL:s blogg om esamhället. Men det har inte utbildningsminister Jan Björklund, som i sitt nya initiativ "Mattelyftet" beordrat Skolverket att utarbeta en plan för att omskola alla mattelärare till mer av "traditionell katederundervisning", till en kostnad av 2.6 miljarder.

Björklund motiverar sitt direkta statliga ingripande med en minskning enligt PISA från 510 år 2000 till 494 år 2009, det vill säga en minskning med tre procent. Björklund beskriver denna minskning som så alarmerande att staten "inte stillatigande kan titta på" utan måste diktera undervisningen, som i ett totalitärt samhälle.

Skolverket tar i sin plan dock avstånd från "en dominerande traditionell skol- och undervisningskultur", det vill säga Björklunds "katederundervisning". Resultatet är en statlig förvaltning i kramp, en lärarutbildning i paralys och en skola utan framtidshopp.

På en direkt fråga om de växande digitala klyftorna och bristen på moderna datorer i svenska skolor från Socialdemokraternas Mikael Damberg svarar Björklund att "det är inget som han ligger sömnlös över". Nej, Björklund sover tungt och drömlöst och det är inte bra för svensk skola.

Björklund kör över hela svenska folket, inklusive elever, föräldrar, lärare, lärareutbildare, fack och statlig förvaltning, med ett meningslöst kostsamt statligt diktat, men kritiken av Mattelyftet har hittills varit svag och splittrad. Skolverket försöker lamt att obstruera men alla lärarutbildare med ansvar för skolans undervisning säger ingenting. Det är väl kanske inte så lätt att säga nej till 2,6 miljarder, även om ändamålet är tveksamt och Pisa-resultaten bara kommer att fortsätta att sjunka.

Men skattebetalarna vill inte att miljarder förslösas på ett meningslöst illa genomtänkt statligt diktat. Socialdemokraterna skulle kunna ta initiativet i skolpolitiken med följande program:

* Ge alla elever en Ipad (eller motsvarande) vid skolstart.

* Skapa ett nytt ämne Matematik-it.

* Stöd med utbildning/fortbildning i Matematik-it.

Programmet är konkret, realiserbart och ger stor hävstång för satsade resurser, till skillnad från Björklunds "Mattelyftet".

Claes Johnson, professor i tillämpad matematik KTH

Vad är Pisa?

Pisa (Programme for International Student Assessment) är ett OECD-projekt som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden. Genom olika prov undersöks elevernas förmågor inom tre kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Studien genomförs var tredje år.

Källa: Skolverket.