”Spökfossil” ändrar synen på vad plankton kan överleva

2022-05-25 08:27  

Avtrycken är fem tusendelar av en millimeter. Enligt Naturhistoriska riksmuseet visar ”spökfossil” att växtplankton överlevde flera perioder av globala uppvärmningar.

Forskare som studerade fossil av pollen under mikroskop upptäckte mängder med avtryck efter encelliga organismer, närmare bestämt plankton. De är extremt små, fem tusendelar av en millimeter – men detaljerade.

”Spökfossil” är ett bevarat avtryck av en organism, till skillnad från en fossil där själva organismen har bevarats förstenad.

Nu har avtryck av plankton studerats under kraftfulla mikroskop av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med University College London, Florens universitet och Naturhistoriska museet i London.

Avtrycken är spår av coccolitoforer, vilket är mycket små växtplankton som ännu i dag producerar syre och tar med sig koldioxid som binds i havsbottnarna.

Läs mer: Deras plastsamlare har fångat sin första skörd – och den var ”massiv”

Algen bildar plattor av kalciumkarbonat, så kallade coccoliter. De bäddas in i lera och annat material på havsbottnen, som formar exempelvis kalksten. När surt vatten i stenen löser upp det fossilerade planktonet så återstår ett ”spökfossil” i form av ett avtryck.

Spökfossilen visar: coccolitoforer i överflöd

Fynden omkullkastar tidigare forskning som noterade en minskning av coccoliter i fossil form under tre perioder av jura och krita, och då drog slutsatsen att de inte klarade av försurningen.

De nya spökfossilen visar dock att coccolitoforer fanns i överflöd under uppvärmningsperioderna för 94 miljoner-, 120 miljoner-, samt 183 miljoner år sedan. Det innebär att de var mer motståndskraftiga än vad man tidigare hade trott, vilket överraskade forskarna. 

– Vanligtvis letar paleontologer bara efter själva fossilen av coccoliter, och när de inte hittar dem så förutsätter de ofta att de här urtida planktonsamhällena har kollapsat. Men spökfossilen visar att det fossila underlaget ibland lurar oss – och att det finns andra sätt som kalkrika nanoplankton kan bevaras, vilket måste tas med i beräkningen när man försöker förstå påverkan från tidigare klimatförändringar, säger Vivi Vajda, paleontolog och professor vid Naturhistoriska riksmuseet till CNN.

Hon är medförfattare till studien, som har publicerats i Science.

I bland annat Sverige har man hittat spökfossil kopplade till en global uppvärmning för 120 miljoner år sedan samt för 94 miljoner år sedan. Enligt Sam Slater vid Naturhistoriska riksmuseet kan nanoplankton och andra alger ha gett upphov till döda marina zoner till följd av algblomning under uppvärmningsperioden. Men samtidigt tyder spökfossilen på att nanoplankton över tid sannolikt bidrog till att kyla klimatet.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer