Forskare löste gåtan med det mumifierade spädbarnet

2022-10-27 10:16  

Ett litet mumifierat spädbarn, i en omärkt träkista i en österrikisk krypta från 1500-talet, var ett mysterium. Nu har en forskargrupp undersökt både barnets identitet och dödsorsaken, bland annat med en virtuell obduktion.

Kryptan i Hellmonsödt, norra Österrike, byggdes omkring år 1500 för att hysa avlidna medlemmar av den aristokratiska familjen Starhemberg, som bodde på slottet Wildberg i närheten. Familjen är en av de äldsta och mest kända i Österrike, med rötter till 1000-talet.

Vissa utvalda familjemedlemmar placerades i kryptan och de flesta kropparna lades i dekorerade metallkistor som märktes med den dödes namn. Därför vet forskarna att kryptan främst hyste titelbärande personer, alltså i första hand förstfödda män, och ibland också deras fruar.

Men ett litet barn, vars kropp har mumifierats av förhållandena i kryptan, skilde sig från de övriga. Barnet var placerat i en enkel träkista, utan några dekorationer, och saknade inskription om vem barnet var. Men kroppen var insvept i en mycket dyr silkesklädnad, vilket signalerar att barnet var en medlem av den aristokratiska familjen.

”Begränsad kunskap om aristokratiska barn”

En forskargrupp från Tyskland och Österrike satte i gång med att försöka ta reda på vem barnet i träkistan egentligen var.

– Det här är ett mycket ovanligt fall med ett mumifierat barn från den tiden i en krypta i Mellaneuropa, med förträffliga bevarandeförhållanden. Fram till nu har vi haft mycket begränsad kunskap om aristokratiska barns liv under den perioden, den kunskapen kan nu kompletteras med den här fallstudien, säger forskningsledaren, Andreas Nerlich vid den akademiska kliniken München-Bogenhausen, till Ny Teknik.

Spädbarnet är 53 centimeter långt och hade begravts i en omärkt träkista. Foto: A G Nerlich et al

De utförde en så kallad virtuell obduktion för att undersöka kroppen. Det är en metod där röntgen används för att ta fram tredimensionella visualiseringar av skelett, organ och mjukvävnad.

Först skannades hela kroppen med en datortomograf och forskarna mätte benlängden och undersökte tänderna. Därefter togs biopsiprov som daterades med kol-14-metoden och studerades i mikroskop.

Hade troligen D-vitaminbrist

Forskarna kom fram till att barnet, en pojke, var 53 centimeter långt och mellan 10 och 18 månader gammalt. Troligen rör det sig om Reichard Wilhelm, som levde mellan 1625 och 1626.

Något dna-prov har inte gjorts på barnet.

– Nej, vi hade inte tillstånd att ta prover för det syftet. Det skulle också ha krävt material från släktingar, till exempel från andra som hade begravts i kryptan, men det hade vi inte heller tillstånd för, säger Andreas Nerlich.

Andreas Nerlich. Foto: A G Nerlich et al

Den mumifierade kroppen var överviktig och pojken hade därför sannolikt fått bra med mat. Men revbenen hade missbildningar. Forskarna tror att han led av engelska sjukan, som beror på D-vitaminbrist och leder till störningar i benbildningen.

Troligen hade pojken D-vitaminbrist på grund av att han inte vistades tillräckligt mycket i solljus. Forskarnas undersökningar visade att pojken dog av lunginflammation, som är vanligt hos personer med engelska sjukan.

”Livsvillkoren var ibland riskfyllda”

Forskarna konstaterar att i äldre tider var det vanligt att personer som stöd högt i den sociala hierarkin undvek att vistas i solljus eftersom aristokrater förväntades ha blek hy. Det gällde även små barn.

Det fanns också skador på pojkens kranium. Men eftersom forskarna inte hittade några spår av blodutgjutning drar de slutsatsen att skadorna uppstod efter pojkens död, när kroppen placerades i en kista som egentligen var för liten.

Med tanke på den omärkta graven och den för trånga kistan, har ni några misstankar om att pojken kan ha varit ett utomäktenskapligt barn?

– Nej jag tror inte det. Bara familjemedlemmar har begravts i kryptan och vi har bra bevis på att bara ”viktiga” barn, alltså förstfödda pojkar, har inkluderats i kryptor av det här slaget, säger Andreas Nerlich.

Vad kan vi lära oss från det här spädbarnet från 1600-talet som är relevant för oss i dag?

– Dagens medicin har klarlagt värdet av lämplig och hälsosam näring för barn, inklusive hur man förhindrar bristsjukdomar som engelska sjukan och skörbjugg. Vad vi kan lära oss är att livsvillkoren i gångna tider ibland var riskfyllda även i socialt högt stående grupper – och inte så goda som man ibland säger i uttrycket ”den gamla goda tiden”, säger Andreas Nerlich.

Forskargruppens resultat publicerades nyligen i tidskriften Frontiers in Medicine.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer