Chalmers banbrytande mätmetod avslöjar fartygens regelbrott

2017-11-03 11:47  
Var tionde fartyg bryter mot svavelreglerna, enligt Chalmers undersökning av utsläppen

Lagändringen skulle göra Nordeuropas båttrafik renare – men två år senare bryter var tionde fartyg mot svavelreglerna. Det visar Chalmers undersökning av utsläppen. Forskarna har utvecklat en banbrytande mätmetod som kommer åt fuskarna.

Tidigare beräknade man att 50 000 européer dog i förtid varje år till följd av att de inhalerat svavelpartiklar från sjöfarten. Men i dag ska fartyg som trafikerar det nordeuropeiska svavelkontrollområdet vara mycket renare. Vid årsskiftet 2014/2015 sänktes nämligen den högsta tillåtna halten radikalt, från 1 procent till 0,1 procent svavel i bränslet. Har då alla rederier anpassat sig efter de nya reglerna i seca-området (Sulfur Emission Control Area)? Svaret är nej.

Chalmers har undersökt viket genomslag regeländringen har haft, och deras resultat avslöjar att var tionde båt fuskar. Johan Mellqvist är professor i optisk fjärranalys och leder arbetet på Chalmers. Han berättar att forskarna kan se tydliga skillnader beroende på vem som äger fartygen – och vissa rederier verkar ha satt i system att fuska.

– Andra mönster vi kan se är att fartyg som kommer sällan, inklusive kryssningsfartyg, oftare bryter mot reglerna. Och att det är vanligare att fartyg släpper ut för mycket svavel på väg ut ur seca-området än på väg in, när de riskerar en ombordbesiktning, säger Johan Mellqvist på Chalmers hemsida.

Forskarna har utvecklat en banbrytande metod för fjärrmätning av utsläppen från fartyg. Den bygger på en kombination av etablerade tekniker som har förfinats och anpassats. Bland annat optisk fjärranalys, fysikalisk/kemisk analys med hjälp av en så kallad "sniffer" – samt övervakning av fartyg via AIS (Automatic Identification System).

Utöver svavel kan systemet analysera fartygsutsläpp av kväveoxider och partiklar – ett annat område där hårdare utsläppsregler har införts för sjöfarten på senare år. Forskarna har flugit ett plan runt Danmark och över Engelska kanalen. Utöver detta har de använt fasta mätstationer i Göteborgs inlopp, samt på Öresundsbron och Stora Bält-bron.

Läs mer:

Läs mer: Larm: Koldioxidnivåer ökar rekordsnabbt

Hamnmyndigheter använder fjärrmätningar för att avgöra vilka båtar som ska ombordbesiktigas och eventuellt bestraffas, men fjärrmätningar från fasta stationer går att lura. Vid besiktningarna har i snitt fem procent av fartygen nyligen använt otillåtet bränsle.

– Fartygen har generellt både den tillåtna lågsvavliga oljan och den billigare högsvavliga oljan ombord, säger Johan Mellqvist. Om de byter bränsle i tillräckligt god tid före mätstationerna kommer de inte att fångas upp i mätningarna. Därför är flygmätningarna överlägsna. De visar hur mycket fartygen faktiskt släpper ut när de är ute till havs och man inte vet att man ska bli kontrollerad, säger Johan Mellqvist.

Han berättar att rederierna har en stark ekonomisk drivkraft för att fortsätta använda det högsvavliga bränslet. Som exempel kan den otillåtna soppan spara in en miljon kronor på resan England–Sankt Petersburg tur och retur. På den positiva sidan finns ett stort intresse för alternativa bränslen, som flytande naturgas (LNG) – eller metanol, som färjerederiet Stena Line nu testar på ett antal fartyg.

Enligt forskarnas flygmätningar bryter tio procent av fartygen runt Danmark mot svavelreglerna. Vid mätstationerna vid Göteborgs inlopp, Öresundsbron och Stora Bält-bron ligger dock har 2-5 procent av fartygen utsläpp som ligger över den tillåtna gränsen.

Chalmers metod har fått spridning. Bland annat har forskarna byggt ett flygsystem för övervakning av luftföroreningar i Belgien – och genomfört ett pilotprojekt i Los Angeles. De har dessutom täta kontakter med Kina, som kommer att införa mättekniken.

John Edgren

Mer om: Chalmers Fartyg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer