Mikroplaster är små plastfragment, upp till fem millimeter stora. Utbredningen av mikroplast på land och till havs är stor. Plasterna kommer bland annat från slitage av plastprodukter eller tillverkas som mikroplaster för olika ändamål. De små fragmenten sprids sedan okontrollerat. Man har till och med hittat mikroplaster i människohjärtan.
De små plastartiklarna kan innehålla giftiga bindemedel och kan också binda till andra miljögifter. De senaste åren har mycket forskning gjorts kring sätt att samla in och få bort mikroplaster från naturen för att hindra negativa hälsoeffekter, skriver tidskriften New Atlas.
I en studie som forskare från University of California, i San Diego, USA, har gjort tillsammans med företaget Algenesis presenteras en ny sorts plast. Den är gjord på en algbaserad polymer som bryts ner på sju månader nästan ned fullständigt.
– Vi har precis börjat förstå konsekvenserna av mikroplast. Vi försöker hitta ersättningar för material som redan finns, och se till att dessa ersättningar kommer att brytas ned biologiskt i slutet av sin livslängd istället för att samlas i miljön. Det är inte lätt, säger Michael Burkart, professor i kemi och biokemi vid University of California och medgrundare till Algenesis, i ett pressmeddelande.
Forskarna har publicerat sina resultat i tidskriften Scientific Reports.
Bionedbrytbarheten testades
Annons
För att kunna testa bionedbrytbarheten hos den algbaserade plasten malde forskarna ner den till mikroplaster. De använde sedan olika mätverktyg för att bekräfta att plasten som placerats i en kompost faktiskt kunde brytas ner av mikroberna i komposten.
Bionedbrytbar plast är plast som kan brytas ner biologiskt under särskilda förhållanden. Det kan exempelvis vara i en industriell kompost. Nedbrytbar plast bryts inte per definition ner av sig själv i naturen utan kan ofta kräva hög temperatur och andra specifika förhållanden för att brytas ner, skriver Naturvårdsverket.
För att mäta hur mycket plasten bröts ner användes bland annat en respirometer, ett instrument som mäter koldioxiden som avges från mikrober när de bryter ner komposterbart material. Resultaten jämfördes med nedbrytningen av cellulosa, som enligt pressmeddelandet är standard för 100 procent bionedbrytbarhet.
En jämförelse mellan petroleumbaserad plast (EVA) och den algbaserade plasten (TPU-FCI) samt rent kompost. Efter 200 dagar fanns bara 3 procent kvar av den ursprungliga plasten.University of California, San Diego
Forskarna undersökte också det kvarvarande materialet genom att fylla på med vatten. Detta då plasten flyter och då kunde tas upp från vattenytan för att räknas. De gjorde också en kemisk analys av vad som fanns kvar med olika metoder.
Efter 200 dagar fanns bara tre procent av den ursprungliga plasten som lagts i komposten kvar. Forskarna gjorde också liknande tester med petroluembaserad plast, som inte visade tecken på att brytas ner. Gruppen hoppas att den algbaserade plasten ska kunna ersätta den petroluembaserade i framtiden.
